Optionsutbildning optionsskolan optionsskolor optionsskola optionsutbildningar

- Din portal till bättre privatekonomi

TJÄNSTER

Aktier & börs
Aktiekurser
Börsen idag
Svenska index
Råvaror
Kurshistorik
Nyckeltal
Insiderlistan
Rapportkalender
Börskommentar
Pressreleaser
Min aktieportfölj
Optionskurser
Warrantkurser
Aktieanalyser
Aktieskolan
Börsöppettider
Mäklarförkortningar

Fonder
Fondkurser
Jämför fonder
Marknadsanalyser
PPM-fonder
Sök fond
Min fondportfölj
Fondskolan

Webb-tv
Finansportalen TV

Diskussion
Finansportalen Forum
Finansportalen Blogg

Jobb och karriär
Sök jobb

Nyheter
Ekonomi
Konsument

Media
Affärstidningar
Ekonomilitteratur
Finansfilmer

Guider
Finansguiden
Placeringsguiden
Sparskolan
Tradingguiden
Optionsskolan
Terminsskolan
Försäkringsskolan
Premiepensionen
Betalningsguiden
Låneguiden

Räntor och statistik
Bo- och villaräntor
Marknadsräntor
Sveriges ekonomi
Styrräntor i världen

Valuta
Valutakurser
Valutaväxlare
Valutaguiden
Valutakoder

Övrigt
Ekonomisk ordlista
Shopping

OM PORTALEN

Annonsera
Om Finansportalen
Kontakta oss
FAQ - Frågor & svar
Personuppgiftspolicy
Sök i portalen
Sajtkarta

Tjänster > Optionsskolan

Optionsskolan - lär dig hur optioner och warrants fungerar

Med hjälp av optioner och warrants kan du öka din avkastning på börsen rejält. Du kan lära dig att tjäna pengar oavsett om börsen går upp eller ned. Tyvärr ökar även riskerna i takt med att möjligheterna blir större. Därför är det extra viktigt att du har bra koll på hur instrumenten fungerar och hur man med så låg risk som möjligt blir framgångsrik på optionsmarknaden. Finansportalen kan i samarbete med Derivatinfo och Ingemar Bergdahl AB presentera nätets förmodligen bästa optionsskola där du får veta vad warrants och optioner är, hur de fungerar och till sist råd om hur du lyckas som investerare i dessa derivat.

Utbildningen presenteras i samarbete med

Optioner och warranter – Grunderna
Denna första del i kursmaterialet är avsedd som en introduktion till optioner, med förklaringar på vad en option är och hur den fungerar. Eftersom en warrant egentligen är en option så är detta också en introduktion till warranter. Vi kommer först att berätta vad en option är och vilka 4 olika grundpositioner som finns. Därefter ska vi tala om vad en optionsaffär innebär och gå in lite på optionens pris. I handeln skiljer sig villkoren mellan optioner och warranter åt en del, vilket vi kommer påpeka.

Det är bra om man läst "Exempel köpoption" innan. Men begreppen repeteras här så det är inte nödvändigt.

Precis som vi nämnde i inledningen ger optioner både möjligheter att överlåta och att ta på sig risker. Detta innebär att optioner ett utmärkt hjälpmedel för att anpassa sin portfölj till den marknadstro man har. Men innan vi börjar vill jag påpeka att optioner vid vissa strategier kan medföra en betydligt högre risk än aktier. Därför är det är viktigt att ha goda kunskaper innan handeln påbörjas.

Vad är en option?
En option är en rättighet att köpa eller sälja en vara på ett förutbestämt datum till ett förutbestämt pris, den här varan kallas då optionens underliggande. När man handlar med optioner byter inte den underliggande varan ägare, det man handlar med är istället en rättighet om att köpa eller sälja den underliggande varan till ett förutbestämt pris på ett förutbestämt datum.

Vad är en option?

Om vi jämför med vanlig aktiehandel så blir skillnaden tydlig. När du köper en aktie sker betalning och leverans med en gång. När du köper en köpoption betalar du för möjligheten att köpa en underliggande vara i framtiden för ett bestämt pris. Det vanligaste är faktiskt att det är en aktie som är den underliggande varan. En sådan option ger rättigheten, men inte skyldigheten att köpa en aktie till ett bestämt pris vid ett framtida datum. Detta kallas för en aktieoption, eller ofta bara option eftersom vi ofta förstår av sammanhanget att det är en aktie som är underliggande.

”Option = Rättighet att köpa en aktie till ett bestämt pris på ett framtida datum”

Eftersom optionen bara innebär rättigheter, inga skyldigheter, så kommer optionen vara värd pengar, optionens pris kallas ofta för en premie.

"Optionens pris kallas för premie.”

Det finns 2 olika slags optioner
Precis som vi sagt tidigare behöver en option inte bara ge rättigheten att köpa något i framtiden till ett förutbestämt pris, optionen skulle lika gärna kunna ge rättigheten att sälja något i framtiden till ett förutbestämt pris. Båda dessa olika slags optioner finns, de kallas köpoption respektive säljoption. Den som äger en köpoption har rättigheten att köpa den underliggande varan, och den som äger en säljoption har rättigheten att sälja den underliggande varan.

”Köpoption = Rättighet att köpa en vara i framtiden till ett förutbestämt pris.”

”Säljoption = Rättighet att sälja en vara i framtiden till ett förutbestämt pris.”

En köpoption med en aktie som underliggande skulle då kallas för en aktieköpoption. Men eftersom det oftast framgår av sammanhanget att en aktie är underliggande så sägs för det mesta bara köpoption. I fortsättningen kommer vi anta att det är just aktier är underliggande, det vill säga att en option ger rättigheten att köpa eller sälja en aktie. För att förstå hur allt fungerar när det gäller andra underliggande varor behöver du bara byta ut ordet aktie mot den andra varan.

Villkoren för optionen
De viktigaste att veta, förutom vilken vara som är underliggande, är det förutbestämda datumet samt det förutbestämda priset som optionen ger rättigheten till.

Vi vet nu att en option ger rättigheten att köpa eller sälja något under en viss tidsperiod. Därför kommer optionen bara existera under just denna tidsperiod, när rättigheten inte längre finns så existerar optionen inte längre. Tiden fram till det förutbestämda datumet kallas löptid, eftersom det är under denna tid som optionen löper. Sista möjliga handelsdagen för optionen kallas slutdag, det är till denna slutdag som är det förutbestämda datumet.

Det förutbestämda priset kallas för lösenpris, det är till detta pris vi får köpa/sälja den underliggande varan, aktien i vårt fall. En köpoption ger rättigheten att köpa aktien till lösenpriset och en säljoption ger rättigheten att sälja till lösenpriset.

Den dag då optionens rättigheter utnyttjas, det vill säga den dag vi köper eller säljer de aktier som optionen ger rättigheten till, kallas för lösendag. Slutdag och lösendag sammanfaller ofta, men det de flesta optioner kan faktiskt lösas in innan slutdag om innehavaren så önskar. Vi kommer tala mer om detta i senare. Men det är nästan aldrig fördelaktigt att lösa in optionen innan slutdagen så i praktiken är lösendag och slutdag samma dag.

Handel med optioner
Optionshandel fungerar i princip på samma sätt som aktiehandel, det är möjligt att köpa och sälja optioner på Stockholmsbörsen. Du kan till exempel köpa en säljoption, och efter ett par veckor kanske du säljer den igen. Längre fram kommer vi att gå igenom vad det är som får optionskursen att röra sig.

”Optioner kan handlas hela tiden, precis som aktier.”

Men det är också möjligt att sälja en option utan att först ha köpt den. Detta betyder att du ger ut rättigheten, vilket medför att du tar på dig skyldigheten att köpa eller sälja den underliggande varan till ett förutbestämt pris inom en förutbestämd tid. Du lovar då den som köper optionen att du kommer att köpa eller sälja det underliggande till ett visst pris. När vi på detta sätt tar på oss skyldigheter kallas det för att ”ställa ut” eller ”utfärda” en option. Då blir det enkelt att skilja på när vi säljer en option som vi redan ägde, som kallas att ”sälja, och när vi säljer en option som vi inte ägde sen tidigare, som kallas att ”ställa ut” eller att ”utfärda”.

”Sälja en option som jag redan ägde = Sälja.”

”Sälja en option som jag inte ägde sen tidigare = Ställa ut/Utfärda.”

Observera att det inte är möjligt att ställa ut warranter, det är bara börsmedlemmar som kan ställa ut warranter.

De 4 grundpositionerna
Eftersom du från början både har möjligheter att köpa och att ställa ut både köp- och säljoptioner så kommer det finnas fyra grundpositioner: köpa köpoption, ställa ut köpoption, köpa säljoption och ställa ut säljoption. Nedan ger vi en beskrivning av varje grundposition och berättar vad som händer på slutdagen.

Köpa köpoption
När du köper en köpoption får du rättigheten att köpa den underliggande aktien till ett bestämt pris på ett bestämt datum. För att få denna rättighet betalar du en ett pris för optionen, priset kallas ofta för optionens premie. Du kan köpa denna rättighet trots att du inte tänkt köpa aktien i framtiden. Genom att du senare (förhoppningsvis dyrare) kan sälja din option så säljer du rättigheten vidare.

Köpa köpoption

Bilden visar ett utbetalningsdiagram för köpoptionen. Om aktiekursen ligger under lösenpriset på lösendagen så kommer vi förlora premien, i annat fall ger optionen avkastningen aktiekurs – lösenkurs.

Ställa ut köpoption (ej warranter)
När du ställer ut en köpoption tar du på dig skyldigheten att sälja det underliggande till ett bestämt pris på ett bestämt datum. Detta följer av att den som köper optionen har rättigheten att köpa. När du tar på dig denna skyldighet kommer du få en betalning för din utställda option, detta kallas ofta att du erhåller en premie. Du kan ta på dig denna skyldighet trots att du inte äger den underliggande varan, men du måste kunna skaffa fram varan när leveransen ska ske. Du kan också komma ur positionen genom att senare (förhoppningsvis billigare) köpa en likadan köpoption. Du får då både rättigheten och skyldigheten så dessa tar ut varandra.

Ställa ut köpoption

Bilden visar ett utbetalningsdiagram för den utställda köpoptionen. Om aktiekursen ligger under lösenpriset på lösendagen får vi behålla premien, i annat fall får vi betala lösenkurs – aktiekurs.

Köpa säljoption
När du köper en säljoption får du rättigheten att sälja den underliggande till ett bestämt pris på ett bestämt datum. För att få denna rättighet betalar du en ett pris för optionen, priset kallas ofta för optionens premie. Du kan köpa denna rättighet trots att du inte har några aktier att sälja, genom att du senare (förhoppningsvis dyrare) kan sälja din option så säljer du rättigheten vidare.

Köpa säljoption

Bilden visar ett utbetalningsdiagram för säljoptionen. Om aktiekursen ligger över lösenpriset på lösendagen så kommer vi förlora premien, i annat fall ger optionen avkastningen lösenkurs – aktiekurs.

Ställa ut säljoption (ej warranter)
När du ställer ut en säljoption tar du på dig skyldigheten att köpa det underliggande till ett bestämt pris på ett bestämt datum. Detta följer av att den som köper optionen har rättigheten att sälja. När du tar på dig denna skyldighet kommer du få en betalning för din utställda option, detta kallas ofta att du erhåller en premie. Om köpare begär att få utnyttja sin rättighet måste du köpa den underliggande varan. Men du kan ta på dig denna skyldighet trots att du inte tänkt köpa det underliggande, du kan komma ur positionen genom att senare (och förhoppningvis billigare) köpa en likadan köpoption. Du får då både rättigheten och skyldigheten så dessa tar ut varandra.

Ställa ut säljoption

Bilden visar ett utbetalningsdiagram för den utställda säljoptionen. Om aktiekursen ligger över lösenpriset på lösendagen får vi behålla premien, i annat fall får vi betala lösenkurs – aktiekurs.

När tjänar jag pengar?
Efter genomgången av grundpositionerna är det lätt att få uppfattningen att vi måste lösa i våra optioner för att tjäna några pengar. Men så är det inte. Vi nämnde tidigare att optioner kan köpas och säljas över börsen, precis som aktier. Generellt är det så att köpoptionens kurs kommer stiga då aktiekursen stiger och sjunka då aktiekursen sjunker. För säljoptionens kurs är det precis tvärtom, den stiger när aktiekursen sjunker och den sjunker när aktiekursen stiger.

Tror jag på en uppgång i aktien kan jag därför köpa köpoptionen och tror jag på en nedgång kan jag köpa säljoptionen.

Vad är fördelen med optioner?
Det finns många olika sätt att använda sig av optioner så det är omöjligt att peka ut alla fördelar med att använda sig av optioner. Men en stor fördel är att det går skapa en stor underliggande position med relativt litet kapital. Vi tar ett snabbt exempel för att förklara:

För omväxlings skull tar vi nu AstraZeneca (AZN) med en kurs på 360 kr som exempel. En option med lösenkurs 370 kr och en dryg månads löptid kvar kostar i exemplet 4,50 kr. Under dagen stiger AstraZeneca-aktien med 3,5 kr, alltså knappt 1 %. Optionens kurs skulle då kunna stiga med 0,5 kr till 5 kr. Detta blir en ökning på drygt 11 %, när aktien bara ökat knappt 1 %. Hade vi ägt 100 st AstraZeneca-aktier med värde 36000 kr hade dessa givit en avkastning på 350 kr under dagen. Om vi istället köpt optioner för 36000 kr så hade vi ägt 36000/4,5 = 8000 optioner. Varje option stiger med 0,5 kr vilket ger en avkastning på 4000 kr under dagen.

I exemplet kan vi se att optionen procentuellt rör sig mycket snabbare än aktien, detta kallas ofta för hävstångseffekt. Exemplet visar också på vilken stor risk optioner kan medföra, om aktiekursen hade rört sig åt motsatt håll hade vi istället förlorat en stor andel av våra satsade pengar.

Optionens pris
Den premie som man betalar/får som betalning varierar naturligtvis beroende på lösenkurs och hur långt det är kvar av löptiden, dessutom är den beroende av hur hög volatilitet den underliggande aktien kommer ha i framtiden. Med volatilitet menas sväningar, och ju kraftigare kursen svänger desto högre volatilitet säger man att aktien har. En hög volatilitet gör att premien blir högre eftersom det då är sannolikare att aktien kommer infria lösenkursen inom utsatt tid.

När en option ligger inom den utsatta lösenkursen, d.v.s. i köpoptionens fall har en lösenkurs som ligger under kursen på det underliggande instrumentet, säger man att optionen är "in-the-money". Ligger lösenpriset precis på kursen för det underliggande säger man att optionen är "at-the-money" och ligger lösenpriset över kursen för det underliggande säger man att köpoptionen är "out-of-the-money".

Premien, eller optionspriset, kan därmed bestå av tidsvärde och realvärde. I princip alla optioner har tidsvärde, och realvärde har endast de optioner som ligger "in-the-money". Realvärdet kan aldrig vara mindre än 0, d.v.s. det blir aldrig negativt.

Optionens pris

Vad händer på slutdagen?
Slutdagen är den sista handelsdagen för optionerna, och som slutkurs för den underliggande aktien räknas medelvärdet av aktiekursen under dagen. Så om lösenkursen är 100 kr och medelvärdet för aktien är 95 kr så är realvärdet för optionen 100-95 = 5 kr. Vid slutet av dagen går då optionen till lösen. Detta innebär att den som äger optionen kommer få köpa aktien till 95 kr på måndag morgon, som är nästa handelsdagen efter lösen. Dessa aktier kan sedan säljas i marknaden, priset ligger förhoppningsvis runt 100 kr även på måndagen.

Men vi kommer i princip aldrig att behålla vår option över lösen, det är smidigare att sälja optionen på börsen för handelsdagen och få pengarna i handen. Enda anledningen till att vi skulle vilja behålla optionen till inlösen är om vi tror att det kan komma kurspåverkande information över helgen och att vi därför vill köpa aktien.

Tidsvärde
Allmänt kan man säga att optionens tidsvärde försvinner mycket fort under de sista två veckorna, det är därigenom mycket riskfyllt att ha en option som ligger "out-of-the-money" under denna tid. Man brukar också ha som regel att de optioner som rör sig snabbast är de som har högst tidsvärde, d.v.s. de som ligger "at-the-money" eller precis "out-of-the-money". Men detta är inte alltid sant och i aktier med mycket hög volatilitet brukar optioner som har lösen en bra bit från kursen, "deep-out-of-the-money", röra sig snabbast. Optioner med lösenkurs under aktuell kurs, "in-the-money", rör sig lite långsammare och långsammast rör sig optioner som ligger "deep-in-the-money", i köpoptionens fall med lösekurs långt under nuvarade kurs.

Tidsvärde

Namnet har betydelse
Något som är viktigt att känna till är att namnet på optioner och warranter säger en hel del. Beteckningarna skiljer sig här åt mellan OM HEX:s optioner och bankernas warranter. För warranterna finns egentligen inga fasta regler, men de flesta utformar namnet på liknande sätt.

Optioner

Optioner

De 3-5 första bokstäverna talar om vilket värdepapper som är underliggande, i detta fallet Ericsson B (ERICB).
Den första siffran, i detta fallet 4, talar om vilket år det är lösen: 4= 2004, 5= 2005, 6= 2006 o.s.v.
Nästa bokstav, här H, säger om det är en köp- eller säljoption och i vilken månad optionen har lösen, H står för en köpoption med lösen i augusti.
De sista siffrorna talar om vilken lösenkurs optionen har, i detta fall 26 kr.
Ibland kan namnet avslutas med ett X. Detta betyder att det skett förändringar sedan optionen ställdes ut som kan ha förändrat villkoren, t.ex. split, nyemission eller liknande.

Warranter

För warranter finns inte några klara regler för namnet men i princip alla följer samma konvention.

De första bokstäverna talar om vilket värdepapper som är underliggande, i detta fallet Ericsson B (ERI).
Den första siffran, i detta fallet 5, talar om vilket år det är lösen: 4= 2004, 5= 2005, 6= 2006 o.s.v.
Nästa bokstav, här H, säger om det är en köp- eller säljoption och i vilken månad optionen har lösen, B står för en köpoption med lösen i februari.
De följande siffrorna talar om vilken lösenkurs optionen har, i detta fall 29 kr.
De sista 3-4 bokstäverna säger vem som givit ut warranten, det vill säga vem som är emittent.

Koder

Köpoptioner	Säljoptioner
A = januari	M = januari
B = februari	N = februari
C = mars	O = mars
D = april	P = april
E = maj	Q = maj
F = juni	R = juni
G = juli	S = juli
H = augusti	T = augusti
I = september	U = september
J = oktober	V = oktober
K = november	W = november
L = december	X = december

Olika typer
Du kanske minns att vi tidigare nämde att slutdag och lösendag inte alltid behöver sammanfalla. Det finns nämligen 2 olika huvudtyper av optioner, den ena typen kallas europeiska och den andra amerikanska. För warranter finns en tredje version som är vanlig, och de kallas för asiatiska. Beteckningar har inget att göra med i vilken världsdel optionerna givits ut, det är bara namn som levt kvar från optionernas barndom.

Europeiska optioner kan endast lösas in på slutdagen. Det är den dagen, och endast den dagen, som optionen kan lösas in och då utbetalas skillnaden mellan den underliggande aktiekursen och optionens lösenkurs.

Amerikanska optioner kan lösas in när som helst under löptiden, och lösendagen behöver därför inte vara samma dag som slutdagen. Man kan dock visa att det inte lönar sig att lösa in en amerikansk köpoption om den underliggande aktien inte ger utdelning under löptiden. I det fall den underliggande aktien skulle ge utdelning kan det löna sig att lösa in optionen innan utdelningen äger rum, men detta är vanligtvis inget man behöver bry sig om som investerare.

Bland warranterna finns en tredje typ som är desto viktigare att hålla koll på. För asiatiska warranter räknas slutkursen ut som medelvärdet av kursen på den underliggande aktien. Vanligen räknas slutkursen ut som medelvärdet av kursen under de sista 5 eller 10 dagarna, man säger då ofta att de har en ”asiatisk svans”. Som exempel kan vi ta att kursen för den underliggande aktien är 104 kr, 107 kr, 102 kr, 98 kr och 103 kr under de sista fem dagarna. Då blir slutkursen 104+107+102+98+103/5 = 102,8 kr. En asiatisk warrant med lösenkurs 110 kr får då värdet 110-102,8 = 7,2 kr. Asiatiska warranter kan inte lösas in före slutdagen, i likhet med europeiska. Men warranter med asiatisk svans ska ha ett lägre värde än motsvarande europeiska eftersom rörligheten (volatiliteten) i asiatiska derivat blir mindre.

Det är i princip bara fantasin som gränser för vilka typer av optioner som skulle kunna ges ut. Vi har sett exempel på detta med HIT-warranterna, som ger en utbetalning på 10 kr om en viss målkurs nås. Ett annat exempel är korridorswarranter som ger en utbetalning på 5 kr om aktiekursen håller sig inom ett visst intervall under warrantens löptid. Andra exempel som skulle det kunna ges ut är "look-back"-optioner som sätter den högsta eller lägsta kursen under löptiden som lösenkurs. "Chooser" som i efterhand låter dig välja om det ska vara en köp- eller säljoption. "Multivariate" som låter dig välja underliggande i efterhand. "Knock-in" som börjar gälla först när kursen för det underliggande passerat en viss nivå.

När infaller slutdagen?
Slutdagen för aktieoptioner noterade på Stockholmsbörsen är alltid 3:e fredagen i den månaden då optionen går ut. Dessa är av amerikansk typ och kan därför lösas in före lösendagen om innehavaren så önskar. Det finns även optioner i OMX-index, så kallade indexoptioner. Dessa är av europeisk typ så lösendagen sammanfaller med slutdagen som alltid är 4:e fredagen i lösenmånaden.

"Aktieoptioner: Slutdagen är alltid 3:e fredagen i lösenmånaden"

"OMX-optioner: Slutdagen och lösendag är alltid 4:e fredagen i lösenmånaden"

För warranter finns inga liknande regler, det kan vara av vilken typ som helst, och ha slutdag vilken dag som helst. Innan du köper warranter är det därför mycket viktigt att först kontrollera vilken typ warranten är och att sedan kontrollera när slutdagen infaller. Det kan också vara så att vissa warranter har sista handelsdag ett par dagar före slutdagen. Om du inte sålt warranterna innan sista handelsdagen måste du behålla dem över lösen. All nödvändig information ska finnas i utställarnas (emittenternas) prospekt som ofta finns tillgängligt på deras webbsidor. Du kan också hitta information om detta på denna webbplatsen.

"Warranter: Viktigt att kontrollera typ och sista handelsdag"

Hur handlas optioner?
Nu kommer vi till den intressanta frågan. Hur gör jag för att handla optioner? För att handla måste du ha en värdepappersdepå samt skriva under ett avtal med Stockholmsbörsen där du säger att du vet vad optionshandel innebär. Ett sådant avtal finns att få hos din mäklare.

"Optionsavtal finns hos din mäklare"

En mycket viktig sak att veta är att optionerna handlas i kontrakt om 100 stycken, och det minsta antalet kontrakt som kan köpas är oftast satt till 10 stycken. Det innebär att den minsta handelsposten är 1000 optioner. Så om en option kostar 5 kr måste vi köpa får minst 5000 kr, och har därmed 1000 optioner med en underliggande aktie för varje. När vi lägger vår order är det antalet kontrakt som vi talar. Den som vill köpa 2000 optioner lägger därför en order på 20 kontrakt.

"Ett kontrakt innehåller 100 stycken optioner"

"Minsta handelpost är 10 kontrakt"

I OMX-optioner och vissa flitigt omsatta optioner kan kontrakten ibland även handlas i poster om 5 kontrakt, eller ännu mindre. Det betyder att minsta handelspost är 500 optioner, eller mindre. Men om din order läggs i småorderboken är det inte säkert att du får igenom den.

Råd på vägen
Om du inte gjort optionsaffärer förut är klokt att vara försiktig i början. Speciellt finns det några saker att tänka på:

Om du köper optioner kan du aldrig förlora mer än insatsen. Det är genom att utfärda optioner som förlusterna kan bli hur stora som helst.
Pappershandla i början. Du kan skriva ner affärer du har tänkt att göra och följa upp hur de går, på så sätt får du en känsla för hur optionerna rör sig.. Du kan också använda dig av Stockholmsbörsens Testportfölj där du kan handla med fiktiva pengar.
Om du köper optioner så har du tiden emot dig. Vinsten kan bli stor, men rent statistiskt så går de flesta optioner aldrig till lösen. Det är alltså utfärdarna som i längden tjänar pengar på optionsmarknaden, inte de som köper optioner.
Warranter är billigare än optioner om du vill handla i liten skala. Dels är courtaget lägre, eftersom du slipper Stockholmsbörsens clearingavgifter. Dessutom kan du köpa mindre poster av warranter (en börspost brukar vara 100 st), medan optioner ofta bör köpas i tio kontrakt i taget.

Slut på optionsskolan

Nu har du förhoppningsvis lärt dig grunderna i hur optioner och warrants fungerar. Finansportalen rekommenderar att du besöker Derivatinfo om du vill få mer information om optioner och warrants.

Till Derivatinfo