Förtidslösen av bundna lån

Vid lån för bostadsändamål rekommenderas ofta kunden att ha lån till bunden ränta. Därigenom elimineras ränterisken för kunden och det blir enklare att planera privatekonomin eftersom räntekostnaden är den samma vid varje räntebetalningstillfälle.

Har man lånat pengar till fast ränta måste man dock räkna med möjligheten att marknadsräntan kan falla eller stiga efter lånetillfället. Faller räntan innebär det att kreditgivaren i dagsläget ger ett motsvarande nytt lån till en lägre räntesats än vad som gäller för det gamla lånet. Att ta ett nytt lån skulle därmed bli "billigare" (ha lägre ränta) än det gamla lånet. Det finns då en möjlighet att förtidslösa lånet. Detta sker i praktiken genom att man antingen löser lånet med kontanter eller tecknar ett nytt lån till den nya lägre räntesatsen. Förtidslösen av lån blir också aktuellt vid en försäljning där köparen inte önskar ta över säljarens lån.

Kostar det att lösa lånen?
Kreditgivaren har vid lån med bunden ränta själv lånat upp motsvarande kapital till en ränta som är bunden under samma tid och som står i visst förhållande till den bundna utlåningsräntan (den ränta som kunden lånat till). Man säger att kreditgivarens upplåning "matchar" utlåningen tidsmässigt. Kreditgivaren har rätt att kompensera sig för den förlust som kan uppstå i och med att det inlösta lånet inte går att låna ut igen till samma höga ränta.

Kreditgivarens merkostnader utgörs av ränteförlust och hanteringskostnader. Ersättningen kallas för ränteskillnadsersättning (RSE). Hade kreditgivaren inte rätt till ränteskillnadsersättning skulle den finansiella risken öka och därmed kräva en större marginal mellan utlånings- och upplåningsräntan. Denna ökade marginal hade på sikt drabbat även de låntagare som inte förtidslöser.

Hur gör man?
Är man intresserad av att lösa sitt lån i förtid bör man kontakta kreditgivaren och begära en uppgift om vad lånet skulle kosta att lösa i förtid och vad det skulle kosta att behålla det gamla lånet. Sedan bör man jämföra alternativen och välja det alternativ som man tror blir mest lönsamt. Den totala lånekostnaden för den räntebundna tiden blir på grund av ränteskillnadsersättningen i regel inte lägre om man löser lånet genom att teckna ett nytt lån. Däremot får man möjlighet att binda sina lån till en lägre ränta på längre tid.

Lönar det sig att förtidslösa?
Om detta blir lönsamt eller ej är helt beroende av den framtida ränteutvecklingen. Går räntan upp kan det bli lönsamt och olönsamt om räntan går ner. Man kan begära att få uppgift om hur beräkningen av ersättningen sker. Lämnar kreditgivaren uppgift om beräkningssättet, bör han stå fast vid detta beräkningssätt om lösen sker senast tio dagar därefter. Det finns olika sätt att finansiera ränteskillnadsersättningen. Det kan ske genom att låntagaren betalar med egna medel eller med ett lån från kreditgivaren. Kreditgivaren kan också vid omsättning kompensera sig genom att låta det nya lånet löpa med en något högre ränta.

Vill låntagaren ansöka om en ny kredit till den nya lägre räntesatsen, skall kreditgivaren göra en ny kreditprövning. En kreditgivare har aldrig någon skyldighet att bevilja en kredit även om den kreditsökande har återbetalningsförmåga och kan lämna betryggande säkerhet för den sökta krediten.

Det man betalar i ränteskillnadsersättning, får man göra avdrag för i deklarationen precis på samma sätt som för vanlig låneränta.

Beräkning av ränteskillnadsersättning
Hur man beräknar ränteskillnadsersättningen framkommer av Finansinspektionens allmänna råd och konsumentkreditlagen. Beräkningsmodellerna nedan ger den högsta ränteskillnadsersättning som kreditgivaren har rätt att tillgodogöra sig.

1) Vid förtidslösen av lån som lämnats före 1993 och som därefter inte villkorsändrats har kreditgivaren rätt att ta ut ränteskillnadsersättning fram till nästa villkorsändringsdag . Ersättning beräknas utifrån skillnaden mellan det gamla lånets räntesats och kreditgivarens genomsnittliga upplåningskostnad, s. k. jämförelseränta. Det innebär att kreditgivarna kan tillämpa olika metoder beroende på den bakomliggande upplåningen. Som jämförelseränta kan i regel räntan på statsobligationer eller statsskuldväxlar, ökad med en procentenhet, användas. Löptiden för dessa värdepapper skall motsvara kreditens återstående bindningstid.

2) Vid förtidslösen av lån som lämnats eller villkorsändrats under perioden 1993-01-01 till 1994-06-30 har kreditgivaren rätt att ta ut ränteskillnadsersättning för resterande räntebindningstid. Ersättning beräknas utifrån skillnaden mellan räntan på krediten och räntan på nya krediter av motsvarande slag som kreditgivaren lämnar. Begreppet motsvarande slag innebär här att räntan för t.ex. ett femårsbundet villalån som förtidslöses skall jämföras med räntan på ett nytt femårsbundet villalån som kreditgivaren ger vid lösentillfället. Detta gäller under förutsättning att kreditgivaren gjort förbehåll om detta i kreditavtalet samt att räntan är bunden för hela eller del av avtalstiden.

3) Vid förtidslösen av lån som lämnats eller villkorsändrats fr.om. 1994-07-01 har kreditgivaren rätt att ta ut ränteskillnadsersättning för resterande räntebindningstid. Ersättningen beräknas utifrån skillnaden mellan kreditens räntesats och räntan på statsobligationer eller statsskuldväxlar, ökad med en procentenhet. Löptiden för dessa värdepapper skall motsvara kreditens återstående bindningstid. Detta gäller under förutsättning att kreditgivaren gjort förbehåll om detta i kreditavtalet samt att räntan är bunden för hela eller del av avtalstiden.

Villkorsändring förutsätter att det är fråga om ett nytt avtal/tecknande av ny kredit, s.k. novation. Ett nytt avtal uppkommer inte vid sådana ändringar som kan eller skall ske enligt villkoren i kreditavtalet. Har lånet enbart räntejusterats eller gått från rörlig till bunden ränta så har lånet inte villkorsändrats.

Överslagsberäkning
Man kan överslagsberäkna ränteskillnadsersättningen (RSE) med följande formel:

RSE = K x T x R

K = låneskuld vid lösentillfället

T = återstående bindningstid (år)

R = ränteskillnaden (%)

Vid beräkningen av ränteskillnadsersättningen bör den nuvärdeberäknas i enlighet med formeln för beräkning av effektiv ränta vid konsumentkrediter (FFFS 2000:2).Vid en nuvärdesberäkning blir ränteskillnadsersättningen lägre än vid en "vanlig beräkning". Kreditgivaren skall vid nuvärdeberäkningen även ta hänsyn till om lånet skulle ha amorterats under perioden fram till nästa räntejusteringsdag.

Vid tvist
För enskilda konsumenter är Allmänna reklamationsnämnden (ARN) den instans som kostnadsfritt prövar tvister. ARN prövar dock inte tvister om det gått mer än sex månader från det att näringsidkaren/banken helt eller delvis avvisat anspråken. För tvister i bankärenden måste det tvistiga beloppet var minst 2 000 kronor för att ARN skall pröva ärendet. Är man inte nöjd med ARN:s beslut kan man pröva ärendet i allmän domstol.

Allmänna reklamationsnämnden
Box 174
101 23 Stockholm
Tel 08 - 555 017 00

Mer information

Konsumentkreditlagen (1992:830) 24 §1 st 2 p.
Eriksson/Lambertz, Kommentar till Konsumentkreditlagen
Lag om ändring i Konsumentkreditlagen (1992:830);(1994:843)
Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (FFFS 2000:2)
Text-TV (SVT) sid 232, 233 och 234.

Kommunernas konsumentvägledning nås genom kommunens växel.

Länkar

Källa: Konsumenternas Bank- och Finansbyrå

Vill du ha ett billigt och bra bolån?

Klicka här om du vill jämföra och hitta ett bra bolån med låg ränta