Finansportalens logotyp
- Din portal till bättre privatekonomi

 


 Pil
Gå till förstasidan

TJÄNSTER

Aktier & börs
Aktiekurser
Börsen idag
Svenska index

Råvaror
Kurshistorik

Nyckeltal
Insiderlistan
Rapportkalender

Börskommentar
Pressreleaser
Min aktieportfölj

Optionskurser
Warrantkurser
Aktieanalyser

Aktieskolan
Börsöppettider
Mäklarförkortningar

Fonder
Fondkurser
Jämför fonder
Marknadsanalyser
PPM-fonder
Sök fond
Min fondportfölj

Fondskolan

Webb-tv
Finansportalen TV

Diskussion
Finansportalen Forum

Finansportalen Blogg

Jobb och karriär
Sök jobb

Nyheter
Ekonomi
Konsument

Media
Ekonomilitteratur
Finansfilmer

Guider
Finansguiden

Placeringsguiden
Sparskolan
Tradingguiden
Optionsskolan
Terminsskolan
Försäkringsskolan
Premiepensionen
Betalningsguiden
Låneguiden

Räntor och statistik
Bo- och villaräntor
Marknadsräntor
Sveriges ekonomi

Styrräntor i världen

Valuta
Valutakurser
Valutaväxlare
Valutaguiden
Valutakoder

Övrigt
Ekonomisk ordlista

Shopping
 

OM PORTALEN

Annonsera
Om Finansportalen
Kontakta oss

FAQ - Frågor & svar
Personuppgiftspolicy
Sök i portalen

Sajtkarta

 


Tjänster > Låneguiden > Borgen

Borgen - information och tips om pantsättning

En låntagares betalningsförmåga ska vara avgörande för om en kredit ska beviljas och därför ska långivaren göra en kreditprövning. (jfr faktablad 2, Kreditprövning). Långivaren kräver dessutom ofta att säkerhet ställs för lånet. Säkerhet för en kredit kan bestå av panträtt i egendom (fast egendom t.ex. pantbrev i fastighet eller lös egendom t.ex. bostadsrätt) eller ett borgensåtagande. Borgen är ett löfte av en eller flera personer att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar. Exempelvis kan en borgensman förbinda sig att betala räntor och amorteringar på ett lån om inte kredittagaren själv betalar. Den som tecknar borgen, dvs går i borgen för någon, kallas för borgensman. Kreditgivaren går under beteckningen borgenär och låntagaren benämns gäldenär.

Formkrav
Det finns inga särskilda formkrav avseende borgen. I banksammanhang bör dock borgensåtagandet vara skriftligt för att vara förenligt med god banksed. Vanligtvis undertecknar borgensmannen en s.k. borgensmening på handlingen (skuldebrevet) med låntagarens förpliktelser.

Proprieborgen
Vid proprieborgen kan fordringsägaren (kreditgivaren) omedelbart kräva vem han vill av borgensmännen eller låntagaren, så snart någon betalning uteblivit. Borgensmannen har gått i borgen "såsom för egen skuld". Proprieborgen är den vanligast förekommande borgensformen inom kreditväsendet. Exempel på proprieborgensmening intagen i ett skuldebrev: "För kredittagarens förpliktelser enligt detta skuldebrev tecknas härigenom borgen såsom för egen skuld."

Enkel borgen
Vid enkel borgen blir borgensmännen betalningsskyldiga först sedan man konstaterat att låntagaren inte kan betala.

Generell borgen
Att teckna generell borgen utan beloppsbegränsning innebär att borgensmannen åtagit sig ett ansvar för låntagarens samtliga skulder nu och i framtiden. Enligt Finansinspektionen (FFFS 2000:2) bör inte generell borgen utan beloppsbegränsning tecknas för konsumentkrediter. I kommersiella förhållanden kan en kreditgivare kräva borgen med eller utan beloppsbegränsning avseende företagets nuvarande eller framtida förpliktelser. Borgensförbindelse utan beloppsbegränsning bör accepteras endast om borgensmannen vid kreditgivningstillfället har ett väsentligt inflytande i företaget t.ex. som företagsledare och/eller ägare. Beloppsbegränsad generell borgen kan användas, då ett nära samband föreligger mellan borgensmannen och företaget.

Prövning av borgensmannen
Innan ett borgensåtagande godtas bör kreditgivaren också göra en kreditprövning av borgensmannen. Det är borgensmannens betalningsförmåga både vid kreditgivningstillfället samt på sikt som då prövas. En borgensförbindelse bör accepteras endast om förbindelsen utgör en betryggande säkerhet för krediten. Borgen kan anses som betryggande om borgensmannen har avyttringsbara tillgångar som bedöms tillräckliga för att infria borgensansvaret och/eller har en sådan ekonomi som möjliggör betalning av kredittagarens skuld. Ett borgensåtagande kan få till följd att borgensmannens framtida betalningsförmåga försämras varigenom hans kreditvärdighet sänks. En borgensman kan därför få svårare att få en kredit beviljad så länge borgensansvaret kvarstår.

Information till borgensmannen
Innan ett borgensåtagande tecknas är det av stor vikt att borgensmannen blir informerad om innebörden av åtagandet och vilka konsekvenser det kan få, t.ex. att åtagandet kan medföra att borgensmannens tillgångar inklusive bostaden måste säljas. Informationen bör lämnas skriftligen av kreditgivaren, t.ex. i borgensförbindelsen. Av informationen bör framgå att kreditgivaren fritt kan kräva hela betalningen av en eller flera borgensmän såvida borgen inte är begränsad enligt borgensåtagandet.

Vidare bör det framgå att borgensåtagandet kvarstår oberoende av om en eventuell intressegemenskap (äktenskap, samboförhållande e.dyl.) med den ursprunglige kredittagaren upphör. Borgensmannen bör vidare, efter medgivande från kredittagaren, erhålla upplysning om eventuella betalningsanmärkningar som kredittagaren har samt om krediten avser sanering av kreditskulder. Eftersom det normalt är kredittagaren själv som föreslår borgensmannen, förutsätts det att kredittagaren medger att borgensmannen får sådana uppgifter som har betydelse för borgensåtagandet.

Kreditgivaren bör snarast efter att krediten beviljats skicka en kopia av skuldebrevet och borgensförbindelse till borgensmannen. Borgensmannen bör så snart som möjligt få information från långivaren om kredittagaren missköter krediten eller om det av annan anledning finns risk för att borgensåtagandet ska tas i anspråk för skulden. Om kreditgivaren kan utgå från att borgensmannen har god insyn i kredittagarens ekonomi behöver normalt inte någon information lämnas om utvecklingen av kredittagarens ekonomi. Ändras villkoren för krediten ska borgensmannen först underrättas och godkänna ändringen.

Solidariskt eller delat ansvar
Finns det flera borgensmän för en och samma kredit är omfattningen av deras ansvar beroende av hur borgensåtagandet är utformat. Vanligtvis har borgensmännen ett s.k. solidariskt ansvar, dvs en för alla och alla för en. Det solidariska ansvaret innebär alltså att långivaren kan kräva vem som helst av borgensmännen på hela beloppet om låntagaren inte betalar.

Har borgensmännen förbehållit sig s k delad ansvarighet kan långivaren däremot inte kräva en enskilde borgensmannen på mer än hans andel.

Regressrätt
Den borgensman som tvingats att betala hela eller delar av ett lån har alltid regressrätt mot låntagaren, dvs han kan kräva tillbaka pengarna från låntagaren. Om det finns flera borgensmän har dessa sinsemellan regressrätt vid solidariskt ansvar. I de fall då borgensmannen blir tvungen att infria sitt borgensåtagande bör han undersöka möjligheten att själv överta krediten så att räntorna blir avdragsgilla i hans deklaration.

Uppsägning av borgen
Borgensmannen har inte rätt att säga upp sitt borgensåtagande. Borgensmannen kan dock, om det framgår av villkoren till skuldebrevet, skriftligen begära att banken säger upp lånet till betalning enligt de villkor som är angivna i skuldebrevet. Sådan uppsägning kan medföra att borgensmannen blir tvungen att betala på grund av sitt borgensåtagande. Borgensmannen kan bli fri från sitt borgensåtagande om låntagaren kan erbjuda en ny borgensman eller annan säkerhet som kreditgivaren kan acceptera.

Jämkning
Har kreditgivaren brustit vid kreditprövningen eller om borgensmannen inte fått information om hur låntagaren sköter krediten, finns det möjligheter att borgensåtagandet kan komma att jämkas, dvs sättas ned helt eller delvis, med stöd av t.ex. 36 § avtalslagen (1915:218).

Vad händer vid dödsfall
Om låntagaren dör övergår skulden till dödsboet. I de fall då dödsboets medel inte räcker till för att täcka skulderna får borgensmannen träda in och betala inom ramen för borgensåtagandet. I händelse av proprieborgensmannens död övergår borgensansvaret till dödsboet. Borgensansvaret kvarstår tills lånet är betalt eller annan säkerhet ställs för lånet, t.ex. med en ny borgensman. Om låntagaren inte kan presentera en ny säkerhet som kreditgivaren kan godta är det lämpligt att avsätta medel ur dödsboet till borgensåtagandet.

Preskription av borgen
Preskription innebär att kreditgivaren efter viss tid - tre eller tio år - förlorar rätten att kräva ut sin fordran om inte preskriptionen avbryts av kreditgivaren dessförinnan. Preskriptionen avbryts genom att kreditgivaren t.ex. påminner om sin fordran. Efter ett preskriptionsavbrott börjar ny preskriptionstid att löpa. Enligt 8 § preskriptionslagen (1981:130) preskriberas borgen, d.v.s. kan inte göras gällande, om huvudfordran (krediten) är preskriberad. Konsumentkrediter preskriberas efter 3 år om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Detsamma gäller borgen tecknad för konsumentkredit. Den treåriga preskriptionstiden gäller dock inte krediter som grundar sig på löpande skuldebrev, dvs ställda till innehavare eller viss man eller order, utan då gäller en preskriptionstid på 10 år. Bank- och hypotekslån grundas som regel på löpande skuldebrev varför det i dessa fall är en 10-årig preskriptionstid som gäller. Preskriptionstiden för borgen räknas i allmänhet från det att åtagandet skrevs under (2 § preskriptionslagen).

Vid tvist
Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och allmän domstol är instanser som kan pröva innehållet i en borgensförbindelse i juridiskt avseende. ARN prövar dock inte tvister om det gått mer än sex månader från det att näringsidkaren/banken helt eller delvis avvisat anspråken. För tvister i bankärenden måste det tvistiga beloppet var minst 2 000 kronor för att ARN skall pröva ärendet. Är man inte nöjd med ARN:s beslut kan man pröva ärendet i allmän domstol.

Mer information

  • Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (FFFS 2000:2)

  • Råd & Röns faktablad, Att gå i borgen

  • 8 kap. 1§ Lag om bank- och finansieringsrörelse (2004:297)

  • 5a § konsumentkreditlagen (1992:830)

  • Preskriptionslagen(1981:130)

  • Borgen och tredjemanspant, Gösta Walin

  • Kredit och säkerhet, Sture Bergström och Gertrud Lennander

Övriga adresser:

Allmänna reklamationsnämnden
Box 174
101 23 Stockholm.
Tel 08 - 555 017 00

Kommunernas konsumentvägledning nås genom kommunens växel.

Länkar

Källa: Konsumenternas Bank- och Finansbyrå

--Bra tjänster för dig----------------------------------------------------------------------------------------------

PilLåna pengar - Jämför olika lån och låna till lägsta möjliga ränta >>

PilGratis årsredovisningar - Här kan du beställa helt kostnadsfria årsredovisningar från hundratals svenska och utländska företag >>

PilFinansportalen Forum - Diskutera ekonomi i allmänhet och privatekonomi i synnerhet i Finansportalens diskussionsforum >>

 

 

AKTIER & BÖRS

Årsredovisningar
Beställ helt gratis årsredovisningar

Aktieprogram
Beställ Sveriges mest
sålda aktieprogram

Nätmäklarguiden
Jämför olika aktiemäklare på nätet med varandra

 

SPARA PENGAR

Sparkonto
Jämför och hitta bästa möjliga sparränta

Lån utan säkerhet
Jämför och låna pengar till låg ränta

Bolån
Här kan du hitta ett bolån med låg ränta

Svårt att få lån
Här kan du få lån om du fått nej av banken

Billån
Jämför olika billån och låna till låg ränta

Försäkringar
Jämför och hitta
billiga försäkringar

El
Klicka här om du vill jämföra & skaffa billig el

Bredband
Jämför och hitta
ett billigt bredband

Trådlöst bredband
Hitta ett snabbt och
billigt trådlöst internet

Mobilabonnemang
Jämför och sänk dina mobilkostnader

Digital-tv
Sök och skaffa rätt
digital-tv till rätt pris

Resor
Här kan du söka och hitta billiga resor

Betalkort
Jämför betalkort
och kreditkort

 

ÖVRIGT

Dokumentmallar
Ladda ner färdiga privatekonomiska mallar

Tanka mobilen
Ladda ditt kontantkort
till din mobil här

 

LÄNKSAMLING

Här finner du tusentals länkar om ekonomi

PilLänksamling
 

NYHETSBREV

Vill du få gratis och lönsamma tips varje månad om hur du kan spara och tjäna pengar?

PilGratis nyhetsbrev

 


Copyright © 2001-2010 Finansportalen AB | E-post: kontakt@finansportalen.se