Igår meddelade Riksbanken att de sänker reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,50 % på grund av de dåliga ekonomiska utsikterna här hemma och i omvärlden. För att hjälpa den svenska ekonomin på traven sänker man alltså sin viktigaste styrränta men samtidigt som styret i Sverige försöker få ekonomin på fötter och rädda jobb och tillväxt finns det några som tvärtom ser chansen att utnyttja situationen till att skära emellan med sköna räntemarginaler.
Det är dom fyra storbankerna som mitt under i det närmaste obefintlig tillväxt i Sverige ökar sina marginaler betydligt. Det är lätt att tro med alla svarta krisrubriker i media att bankerna haft det tufft den senaste tiden. Faktum är dock att det är precis tvärtom. Nästan 80 miljarder kr gick storbankerna i vinst med 2011 och alla banker förutom Nordea har beslutat att öka sin utdelning till aktieägarna i år. Samtidigt som verkstadsbolag, bilindustri och småföretag med flera får kämpa och slåss för sina intäkter ökar alltså bankerna sina marginaler kraftigt.
Detta sticker naturligtvis i vanligt folks ögon och har fått media och politiker att kraftigt ifrågasätta bankerna. För frågan är…är det verkligen rimligt att motivera sina höga bolåneräntor och låga sparräntor med att det är viktigt att banken har mycket pengar nu när det är så oroligt runtom i världen och sen samtidigt öka utdelningen till aktieägarna? Hur går det ihop? Är det några som ska ta del av dessa övervinster som bankerna tydligen inte anser sig behöva så skulle man kunna tycka att det är just vanligt folk och företagen. De som fick ställa upp med garantier via staten under finanskrisen första år.
Storbankerna har i snitt höjt sin 3 månaders rörliga boränta med 1,24 procentenheter från 1: jan-1:a dec 2011. Detta ska jämföras med reporäntan som höjdes med 0,75 procentenheter och Stibor 3 månader som stigit med 0,73 procentenheter. Detta innebär att bankerna tar ut minst 0,51 procentenheter mer än vad den genomsnittliga ränteutvecklingen varit. Om dessa höjda marginaler, 51 punkter, beror på krisen i Europa, uppbyggande av kassareserver eller ökade vinster står var och en fritt att själv bedöma. De höga aktieutdelningarna kan ge en hint om hur det ligger till.
Gör vi om detta i pengar innebär det att svenska bolånetagare med 2.000.000 kr i rörliga lån betalar 10.200 kr för mycket varje år. Pengar som går direkt ner i bankernas kassavalv. Pengar som alltså inte beror på att bankerna har dyrare upplåningskostnader.
I Riksbanken rapport igår kan vi utläsa hur marginalerna ökat den senare tiden:
Hur ska man då agera som bolånekund idag? Som vanligt gäller de gamla sanningarna. Gör en värdering på bostaden, är värdet högre än vid inköpstillfället kan du kanske ha möjlighet att få ned räntan eller helt slippa tex ett dyrare topplån. Jämför bankernas bolåneräntor och förhandla ner din ränta alternativt flytta ditt bolån om möjligt till en annan bank som kan ge dig bättre villkor.
Eller köp en bankaktie…
