Det är mycket vanligt att pensionärer drabbas av kvarskatt. Det beror på att de ofta får pensionsutbetalningar från flera olika håll vilket gör att den preliminära skatten ofta är för låg till det verkliga utfallet. Förutom detta kan värdepappersförsäljningar, höjda taxeringsvärden och den höjda kommunalskatten ställa till problem.

Det kan därför vara bra att försöka hålla koll på hur mycket du kan komma att betala in i skatt och hur stor din preliminära skatt är och justera detta genom att antingen lägga undan pengar för den kommande kvarskatten eller begära att din huvudarbetsgivare gör extra skatteavdrag.

Folksam har undersökt var Sveriges bästa och sämsta bilar finns genom att titta på sin statistik i rapporten ”Hur säker är bilen?”. Du kan läsa mer om den undersökningen i detta blogginlägget från den 22:e februari.

Man har tittat på alla registrerade bilar i Sverige och jämfört med sin tidigare rapport för att se om de klarade kraven och var bilarna finns. För att en bil ska anses ha uppfyllt säkerhetskraven ska bilen vara minst 20 %säkrare än medelbilen vid verkliga olyckor i Folksams undersökning ”Hur säker är bilen?” eller ha minst fyra stjärnor i Euro NCAP:s krocktester. Nedan följer resultatet av undersökningen.

Störst andel säkra bilar

Lägst andel säkra bilar

Sedan den 1 juli har en ny marknadsföringslag trätt i kraft. Den nya lagen ska göra det svårare att vilseleda och lura kunder i reklam och säljsituationer. Lagen bygger på EU-direktiv och består till stor del av en svart lista med 31 olika punkter som beskriver olagliga affärsmetoder.

Här är hela svarta listan på ”affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga”.

Vilseledande affärsmetoder
1) Påstå att näringsidkaren har undertecknat en uppförandekod när så inte är fallet.
2) Uppvisa en förtroendemärkning, kvalitetsmärkning eller motsvarande utan att ha erhållit det nödvändiga tillståndet.
3) Påstå att en uppförandekod rekommenderas av ett offentligt eller annat organ när så inte är fallet.
4) Påstå att en näringsidkare (inklusive dennes affärsmetoder) eller en produkt har godkänts, rekommenderats eller sanktionerats av ett offentligt eller privat organ när så inte är fallet eller påstå detta utan att villkoren för godkännandet, rekommendationen eller sanktioneringen iakttas.
5) Erbjuda produkter till ett angivet pris utan att näringsidkaren uppger att han har rimliga skäl att tro att han inte kommer att kunna leverera, själv eller med hjälp av underleverantör, dessa eller likvärdiga produkter till det angivna priset inom en tid och i sådan mängd som är rimligt med beaktande av produkten, omfattningen av reklamen för produkten och det pris som erbjudits (otillbörligt lockerbjudande).
6) Erbjuda produkter till ett angivet pris och sedan
a) vägra att visa konsumenten produkten ifråga, eller
b) vägra att ta emot en beställning eller leverera produkten inom rimlig tid, eller
c) förevisa ett defekt exemplar av den, i avsikt att i stället försöka sälja en annan produkt (en typ av otillbörligt lockerbjudande).
7) Oriktigt ange att en produkt kommer att vara tillgänglig enbart under mycket begränsad tid, eller att den kommer att vara tillgänglig enbart på särskilda villkor under en mycket begränsad tid, för att få konsumenten att fatta ett omedelbart beslut utan att ha tillräcklig tid eller möjlighet att fatta ett välgrundat beslut.
8) Åta sig att ge service efter försäljningen till kunder med vilka näringsidkaren före köpet har kommunicerat på ett språk som inte är ett officiellt språk i den medlemsstat där näringsidkaren är lokaliserad och sedan ge sådan service enbart på ett annat språk utan att tydligt informera konsumenten om detta innan denne förbinder sig att köpa produkten.
Prop. 2007/08:115
Bilaga 1
9) Ange eller på annat sätt skapa intryck av att det är lagligt att sälja en produkt när så inte är fallet.
10) Framställa konsumenters lagliga rättigheter som utmärkande för näringsidkarens erbjudande.
11) Använda material från medierna för att göra reklam för en produkt om näringsidkaren själv har betalat för materialet och detta inte framgår av reklamen eller av bilder eller ljud som tydligt kan identifieras av konsumenten (annons i redaktionell form). Detta skall inte påverka tillämpningen av direktiv 89/552/EEG.1
12) Göra ett i sak oriktigt påstående om arten och omfattningen av den risk konsumenten utsätter sig själv eller sin familj för om han eller hon inte köper produkten.
13) Försöka att sälja en produkt som liknar en annan produkt, som görs av en särskild tillverkare, på ett sätt som avsiktligen förespeglar konsumenten att produkten är gjord av samma tillverkare, trots att så inte är fallet.
14) Inrätta, driva eller göra reklam för pyramidspel där konsumenten lockas att delta på grund av möjligheten att få ersättning och denna främst grundas på att andra konsumenter värvas till spelet, snarare än på försäljning eller konsumtion av en produkt.
15) Oriktigt påstå att näringsidkaren står i begrepp att upphöra med sin verksamhet eller flytta till nya lokaler.
16) Påstå att produkter kan underlätta vinst i hasardspel.
17) Oriktigt påstå att en produkt förmår bota sjukdomar, funktionsrubbningar eller missbildningar.
18) Förmedla i sak oriktig information om marknadsvillkor eller möjligheten att finna produkten i avsikt att förmå konsumenten att förvärva produkten på mindre fördelaktiga villkor än de marknaden normalt kan erbjuda.
19) Som affärsmetod påstå sig anordna tävlingar eller säljfrämjande åtgärder med priser utan att dela ut de priser som beskrivs eller någon skälig motsvarighet till dessa.
20) Beskriva en produkt som ”gratis”, ”kostnadsfri”, ”utan avgift” eller liknande om konsumenten måste betala annat än den oundvikliga kost-
1 Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser
som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av
sändningsverksamhet för television (EGT L 298, 17.10.1989, s. 23). Direktivet ändrat
genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60).
Prop. 2007/08:115
Bilaga 1
naden för att svara på affärsmetoden och hämta eller betala för leverans av produkten.
21) I marknadsföringsmaterialet inkludera en faktura eller liknande betalningshandling som ger konsumenten intryck av han redan har beställt den marknadsförda produkten när så inte är fallet.
22) Oriktigt påstå eller skapa intryck av att näringsidkaren inte agerar i syften som hänför sig till dennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, yrkeskår eller yrkesområde, eller felaktigt uppträda som konsument.
23) Oriktigt skapa intryck av att produktservice efter försäljning är tillgänglig i en annan medlemsstat än den där produkten säljs.

Aggressiva affärsmetoder
24) Ge intryck av att konsumenten inte kan lämna platsen innan ett avtal har utarbetats.
25) Göra personliga besök i konsumentens hem och ignorera dennes anmodan om att lämna hans hem eller inte komma tillbaka, utom under de omständigheter och i den utsträckning som enligt nationell lagstiftning är motiverat för att få en avtalsmässig skyldighet fullgjord.
26) Ta upprepade och oönskade kontakter per telefon, fax, e-post eller annat medium utom under de förhållanden och i den utsträckning som enligt nationell lagstiftning är motiverat för att få en avtalsmässig skyldighet fullgjord. Detta skall inte påverka tillämpningen av artikel 10 i direktiv 97/7/EG och direktiven 95/46/EG1 och 2002/58/EG.
27) Kräva att en konsument, som gör anspråk på ersättning från en försäkring, lägger fram dokument som inte rimligen kan anses relevanta för huruvida anspråket är giltigt, eller systematiskt underlåta att svara på relevant korrespondens i ärendet, om detta sker i syfte att förmå konsumenten att avstå från att utöva sina avtalsenliga rättigheter.
28) Att i en annons direkt uppmana barn att köpa eller att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att  köpa de utannonserade produkterna åt dem. Denna bestämmelse påverkar inte tillämpningen av artikel 16 i direktiv 89/552/EEG om sändningsverksamhet för television.
29) Kräva omedelbar eller uppskjuten betalning för eller återsändande eller förvaring av produkter som näringsidkaren tillhandahållit men som konsumenten inte beställt (leverans utan föregående beställning) utom 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31). Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1). Prop. 2007/08:115 Bilaga 1 om produkten är en sådan ersättning som tillhandahållits i överensstämmelse med artikel 7.3 i direktiv 97/7/EG.
30) Uttryckligen informera konsumenten om att näringsidkarens arbete eller försörjning står på spel om konsumenten inte köper produkten eller tjänsten.
31) Oriktigt skapa intryck av att konsumenten redan har vunnit eller kommer att vinna ett pris eller annan motsvarande förmån, eventuellt efter att först ha utfört en särskild handling,
– när det i själva verket inte finns något pris eller någon annan motsvarande
förmån, eller
– när möjligheten att göra anspråk på priset eller en annan motsvarande förmån är beroende av att konsumenten betalar pengar eller ådrar sig en kostnad.

Källa: Konsumentverket

Flera är de utlandssemestrande svenskar som fått sig en chock när dom kommit hem och räkningen från mobil- och bredbandsoperatören dimper ner i brevlådan. I vår digitala värld där det är lätt att ta med sig telefoni och internet över gränserna kan det bli mycket dyrt om man inte tänker sig för. Därför bör alla som ska åka på semester utomlands eller som tänker surfa från sin dator eller mobil inom Sveriges gränser eller utanför tänka på följande:

1) Stäng av röstbrevlådan

Många tror att det räcker med att stänga av mobilen på utlandssemestern så är det inga problem men vad som händer när någon ringer till din avstängda mobil är att signalen först kommer till dig, sedan går den till röstbrevlådan som ligger i Sverige. Det innebär i sin tur att du betalar både för samtalet till dig, i utlandet, men även samtalet från utlandet till Sverige (din röstbrevlåda). Beroende på operatör, samtalets längd och var du befinner dig varierar kostnaden för detta men om du under en vecka samlat på dig en röstbrevlåda fylld med en halvtimmes prat kan det innebära någon tusenlapp på mobilräkningen, ibland ännu mer. Så tänk alltid på hur du vill göra med din röstbrevlåda när du åker utomlands. Ett smidigt och förhållandevis billigt sätt att kommunicera och vara nåbar på är textmeddelanden, sms. Tänk dock på att större datatrafik, tex mms med bilder från semestern blir dyrare. Är du osäker på hur det ligger till för just dig så kontakta din operatör.

2) Tänk på när och hur du surfar

Mobilt bredband blir alltmer populärt. Både via mobilen och en bärbar dator. Det är dock mycket viktigt att du tänker på hur du använder dig av dessa tjänster när du är utomlands eller i Sverige. Ta reda på vilka priser som gäller och vilka avtalsvillkor du har med din operatör för att undvika obehagliga överraskningar. Att surfa från sin mobil eller dator i utlandet kan bli mycket dyrt men även att surfa inom Sveriges gränser gör sitt på räkningen. Har du en bärbar dator kan du undersöka om det finns platser på ditt resmål där du kan koppla upp dig mot ett trådlöst nätverk. Det börjar bli mer och mer vanligt med så kallade wifi-spots. Åtminstone på de stora resmålen. Så kolla upp med din operatör vilka priser och villkor du har innan du ger dig iväg under semestern så slipper du obehaget av en saftig räkning när du kommer hem.

Dagens Nyheter skriver idag att Riksgälden tagit emot rekordmycket sparpengar under det första halvåret i år, ca 2,4 miljarder kronor. Det är börsoron som får svensken att sälja aktier och fonder till förmån för mer stabila alternativ. Riksgäldens populära sparkonto har en ränta på 0,25-procentenheter under reporäntan vilket i dagsläget ger 4 %. Det är en av marknadens högsta sparräntor enligt Riksgälden.  Och ja visst…drar man ut begreppet ”en av marknadens…” så stämmer det säkert men faktum är att det finns många fler alternativ med bättre sparräntor. I dagsläget ligger inflationen på 4 %. Det i kombination med skatten på 30 % av räntevinsten gör att det inte är ett konto som du sparar pengar på. Du förlorar istället pengar.

I vår sparkontoguide finner du mängder av bättre räntor.

Så här ser olika nyckeltal över Sveriges ekonomi ut just nu.

Du finner fler nyckeltal här.