Arkiv för mars, 2008

Publicerad 26 Mar 2008

Dyrare banktjänster

På ett år har priserna på svenska banktjänster stigit med 4,9 %. Detta samtidigt som samma tjänster sjunkit i andra delar av världen. Det framgår i en rapport nyligen av konsultbolaget Capgemini. I snitt har priserna sjunkit med 1 % men i Sverige har de alltså ökat med lite drygt 5 %. Orsaken tros vara att konkurrensen på marknaden är för dålig. När utländska banker expanderat i många länder är det sämre med detta i Sverige även om det börjat röra på sig.

Publicerad 25 Mar 2008

Låneavgifterna kan tvingas sänkas

I en dom nyligen förbjöds Mobillån AB av marknadsdomstolen att ta ut avgifter som debiteras kunderna vid lån. Anledningen är att bolaget inte kunnat visa på att kostnaden för avgiften verkligen är skälig i relation till kostnaden som bolaget har för hanteringen av respektive lån. När domen gick Konsumentverkets väg skickade verket ut ett brev till landets långivare där de uppmanas att se över sina uppläggningsavgifter och justera de enligt lagstiftningen. Kanske kan detta leda till lägre kostnader för låntagare längre fram.

Här kan du jämföra olika långivares uppläggningsavgifter

Publicerad 19 Mar 2008

Hur rädd ska man vara?

Den frågan ställs nu lite överallt. I tv, radio, tidningar och på arbetsplatser. Oro i USA. Kraftiga börsfall. Kraftiga rekyler. Banker med likviditetsproblem. Konkurshot. Dollarfall. Högt oljepris. Lågkonjunktur eller recession? Det verkar vara en svart tid vi lever i och framtiden verkar inte ljusare den.

Hur rädd ska man vara? Jag har hört den frågan lite varstans i media det senaste. Några stackars experter får svara på frågan på några sekunder och förväntas ge ett bra svar. Vad är det som har hänt egentligen? Vad kommer hända i morgon? Hur påverkar det här oss i Sverige? Frågorna är många och svaren varierar från tid till annan….för med handen på hjärtat….det finns en gräns för hur mycket och hur bra vi kan sia in i framtiden. Vi vet ALDRIG vad som kommer att hända. Vi kan bara göra mer eller mindre kvalificerade gissningar. Eller bedömningar med ett finare ord. Det är också intellektuellt ohederligt att påstå att man vet hur den amerikanske bank- och finanskrisen får för konsekvenser för den svenska ekonomin och i slutändan våran privatekonomi. Vi vet vad som har hänt. Det är bara att logga in på aktiedepån eller fondkontot och se….cirka 15 % ned på den svenska börsen….endast ett kvartal in på 2008. Men hur ska man då agera på allt brus, all desinformation och alla justeringar av prognoser och nya händelser? Jag vill vara så fräck att påstå att för den genomsnittlige svensken med ett privat sparande ska man inte bry sig ett dugg om det som sker. För man kan inte göra någonting åt det. Det är slöseri med hälsa, sömn och tid att försöka greppa skeendet. Det som skall ske, som vi inte vet om, kommer att ske och efteråt kan vi bara konstatera att ”jaha, det blev si och så. Det berodde på det och det…”.

Därför vill jag påstå att man som genomsnittlig sparare endast behöver bry sig om några få enkla regler. Genom att följa dem och vara ärlig mot sig själv behöver man inte bry sig om tulpanpriserna skjuter i höjden, om IT-boomen är en bubbla eller inte, om lånekriser i USA kommer få följdeffekter på min ekonomi eller inte och så vidare.

1) Utsätt aldrig pengar du behöver inom 5 år för risk. Så fort du är inne på aktiemarknaden. Antingen med ett direkt ägande eller genom fonder så utsätter du dig för en risk. Som en liten tumregel kan man säga att om man har ett brett sparande och relativt låg risk dvs satsar runtom i världen och inte mer än 5-10 % i ett enskilt land eller bransch beroende på om man sparar i aktier eller fonder så utsätter man sig för risken att värdet på kort tid kan gå ner 20-30 %. Ungefär så ser det ut när kriser, recessioner och lågkonjunkturer inträffar. Börserna faller under cirka 2 år och det slutar med 20-30 % ned – som en liten fingervisning. På samma sätt brukar kraftiga vinstvarningar – likt Ericssons chock för ett tag sedan få den effekten…att kurserna faller cirka 20 %. Det är som om det är en naturlag. Finns du inne på börserna med dina pengar så utsätter du dig, generellt, för denna risken. Därför ska du enbart satsa pengar som du kan vara utan i åtminstone 5 år. Helst 10-25 år.

2) Utsätt dig enbart för den risk du är bekväm med. Om du mår dåligt av tanken att på kort tid se värdet på din depå minska med 20-30%. Då ska du inte heller utsätta dig för den risken. För gör du det kommer du börja agera känslomässigt och….tyvärr är det ju så att när vi människor låter våra känslor ta över för mycket så kan det leda till katastrof. Speciellt på finansmarknaderna. Då säljer vi för att det gått ned en massa och för att rädda det som räddas kan…och sen när börsen vänder väntar vi för att verkligen vara säkra…och när kvällstidningarnas löp basunerar ut ”Börsen rusar! Så här köper du.” då köper vi…för att märka att ….det var nära toppen vi stod….och så har vi hamnat helt ur fas med marknadens upp- och nedgångar. Så ta endast den risk du själv är bekväm med. Både finansiellt och känslomässigt. Det är inte värt det att sova dåligt och ha ett humör som går upp och ned i takt med börskurvorna. På samma sätt bör du resonera kring bolån och andra lån. Ta den risk och ha de marginalerna som du är bekväm med utifrån dina förutsättningar.

3) Ta inga förhastade beslut. Om du endast sparar pengar på börsen som du kan vara utan och dessutom utsätter dom för en risk du känner dig bekväm med så behöver du inte heller ta några förhastade beslut när det börjar brusas i media om det ena och det andra hotet. Mediebranschen är en bransch i sig. De lever på att du ska fatta beslut och känna dig orolig eller glad. Först då läser du artiklarna och köper lösnummren. Visst är det en kris i USA nu. Visst kan det få stora effekter även på Sverige. Det är ingen tvekan om att den risken finns…men låt inte kansken, gissningar och sianden påverka det val du en gång gjorde.

Förhoppningsvis fattade du ett eget beslut om vad du ville investera i, förhoppningsvis gjorde du det med en risk du kände dig nöjd med och förhoppningsvis sparar du bara pengar på börsen som du kan vara utan en lång tid. Gjorde du inte det så är det absolut hög tid att se över din risknivå och dina placeringar nu…men det är det alltid…oavsett om det är börsoro eller börsyra som råder. Oavsett om det är subprime, råvarurally, it-krasch, megatrender, tulpanbubbla, eller OS i Peking som är på tapeten. Dessa nya ord och begrepp som alltid dyker upp titt som tätt…..men som vi som genomsnittliga fond- och aktiesparare gör bäst i att inte bry oss om. Faktiskt.

Publicerad 17 Mar 2008

2008 års hyror

Hittills har Hyresgästföreningen förhandlat med ca 235 st allmännyttiga bostadsföretag med tillsammans ca 690.000 lägenheter. Den genomsnittliga hyreshöjningen i dessa företag är 2,3 %. Hyresvärdarnas yrkanden låg på cirka 4 %.

Bor du i en hyresrätt och vill veta ungefär hur mycket ditt bostadsföretag kommer höja hyrorna kan du klicka här.

Publicerad 12 Mar 2008

Billigare mobilt bredband

Det blir allt billigare att surfa trådlöst med den bärbara datorn skriver Dagens Nyheter i en artikel nyligen. Det är flera operatörer som ökar hastigheterna i erbjudandet och till lägre priser.

Lagom till sommaren och den stundande semestern brukar det komma bra erbjudanden kring trådlöst bredband. Operatörerna vill komma åt ”stug-surfaren” som tidigare inte tagit med sig internet ut på semestern men som i takt med försäljningsökningarna för bärbara datorer kan tänkas vara intresserade.

För dig som funderar på att skaffa trådlöst bredband kan det därför vara smart att vänta lite och se vilka erbjudanden som dyker upp senare i vår. Det brukar handla om gratis startavgifter och liknande vilket inte är obetydliga summor.

För dig som inte vill vänta eller som vill jämföra priser och operatörer nu kan göra det här

Publicerad 05 Mar 2008

Bankerna tjänar bra på usla sparräntor

I fjol tjänade de fyra storbankerna drygt 91 miljarder kronor på att ge en lägre inlåningsränta än utlåningsränta enligt uppgift från Dagens Nyheter. I takt med att räntorna stiger kan bankerna öka sitt räntegap dvs hålla tillbaka på sparräntehöjningarna men öka utlåningsräntorna (bolån och privatlån mm) i takt med reporäntan. Inget konstigt i det dock. I en konkurrensutsatt fri marknad är det upp till bankerna att sätta villkoren och kunderna att acceptera dem eller ej. Dock är bankmarknaden dåligt konkurrensutsatt och man kan fråga sig hur fri marknaden verkligen är när det bara finns fyra stycken aktörer av storlek. Tittar man på sparräntorna hos de fyra storbankerna slås man av att erbjudandena är så märkbart svaga över hela linjen. De som står för de bra erbjudandena är sedan många år nischaktörerna och de börjar få mer och mer av storbankskundernas pengar. Här på Finansportalen märker vi att sparkonton är ett efterfrågat alternativ när världens börser svajjar – och det är inte de stora fyra som man primärt är intresserad av. Därför finner du här en jämförelse över storbankernas sparkonton och fyra uppstickare. Vi antar att vi vill placera 50.000 kr under en obestämd framtid och att vi vill kunna ta ut pengarna när vi vill, hur ofta vi vill och utan kostnad. Vi är också försiktiga av oss och väljer därför att endast spara pengar på konton som omfattas av den statliga insättningsgarantin.

Resultatet:

Bästa räntorna hos storbankerna

SEB 3,65 %
Swedbank 3,60 %
Nordea 2,65 %
Handelsbanken Inget konto klarar våra krav!

Bästa räntorna hos nischaktörerna

Collector och Finans AB Marginalen 4,75 %
Exchange Finans 4,60 %
Flexil Finans och Svea Direkt 4,55 %

Minst en procentenhet bättre är uppstickarna än de fyra storbankerna! Cirka 30 % bättre ränta. Sämst i klassen är Handelsbanken som inte ens matchar våra krav och Nordea som, utan att ta i för mycket, erbjuder en skamligt låg sparränta på 2,65 %. Reporäntan ligger i skrivande stund på 4,25 % och de rörliga bolåneräntorna på cirka 5,25 %. Inflationen 3 %. Nu är det läge att de fyra jättarna höjer sina sparräntor och inte låter sina kunder fastna i räntegapet. Det är inte många produkter och tjänster idag som en kund vill betala 30 % för mycket i pris för…

I sparkontoguiden finner du samtliga sparkonton med låga och höga räntor. Jämför och skaffa en bättre ränta!

Publicerad 04 Mar 2008

Sveriges ekonomi – mars

Så här ser olika nyckeltal över Sveriges ekonomi ut just nu.

Arbetslöshet 6,4 %
Bruttonationalprodukten 2838 Mdkr
Konsumentprisindex (inflation) 3,2 %
Reporäntan 4,25 %
Statsskulden 1145 Mdkr
Statsskulden utslaget per invånare 124.688 kr
Skattetryck 50.1 %
Välståndsligan 14:e plats

Du finner fler nyckeltal här.

Publicerad 03 Mar 2008

Utdelningsinvestering – för långsiktiga

I skenet av all debatt kring fondbolagens höga avgifter för, i många gånger, dålig avkastning handlar dagens blogginlägg om en investeringsstrategi som kan ses som ett bättre alternativ till fonder med möjlighet till högre avkastning till långt lägre avgifter, nämligen utdelningsinvestering eller dividend investing som det kallas på engelska. Det går i korthet ut på att det primära i investeringen är att hitta bolag som ger mycket av vinsten tillbaka till aktieägarna i form av utdelning. Helst ska bolaget kunna göra detta under lång tid, till låg risk och allra helst med en stigande vinst och därmed en ökad utdelning från år till år. Det viktigaste i detta fallet är alltså inte att aktiekursen utvecklar sig positivt, även om få skulle ha något emot det, utan att utdelningen är betydande i relation till bolagets årsvinst och blir större och större för varje år. Denna investeringsstrategi passar den som är långsiktig och passiv, dvs som inte hoppar in och ur en aktie med korta intervaller. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att det inte finns något samband med hög utdelning och dålig aktiekursutveckling. Tvärtom tenderar finansiellt sunda, aktieägarvänliga bolag med låg risk att gå fantastiskt bra aktiekursmässigt…men det är inga bolag som gör hundraprocentiga ryck på kort tid…

Detta sätt att investera på var mycket vanligt förr om åren. Man köpte en aktie primärt för att få ta del av utdelningen. Nuförtiden ligger fokuset till störst del på att aktiekursen ska stiga vid en investering. Man vill hitta det där klippet och göra korta snabba vinster. Inte något fel i det dock. Alla har olika sätt att agera på men det kan nog vara läge att gå tillbaka lite och titta på hur aktiesparandet en gång fungerade. I dagens mediasamhälle med flashande börsskärmar, ekonominyheter varje kvart och blixtsnabba nyhetsrapporteringar ter sig denna investeringsstrategi uråldrig. Den passar liksom inte in.

Vilka är fördelarna med sk dividend investing?

1) Du får ett kontinuerligt kassaflöde in på din depå. För att ”säkra hem” pengar för tex konsumtion behöver du inte försöka tajma börsens upp och nedgångar och sälja dina aktier. En eller två gånger per år kommer utdelningen från dina innehav in i din depå. Skattat och klart – redo att återinvesteras eller konsumeras.

2) Du kan vara passiv. Som utdelningsinvesterare behöver du inte bry dig om börskrascher och oro hit eller dit. Du har placerat dina pengar i bolag med god historik med syftet att få ta del av bolagens vinster. Om börsen hickar till och kurserna rasar behöver det inte nödvändigtvis påverka ditt framtida kassaflöde och om det skulle göra det så vad spelar det för roll? Börsen går upp och den går ner. Ibland kraftigt upp och ibland kraftigt ner men du får hela tiden in pengar på ditt konto utan att behöva försöka tajma toppar och bottnar på marknaden.

3) Billigt. Att vara långsiktig aktieägare i högutdelande bolag är mycket billigt. Du betalar bara en courtageavgift den dagen du köper aktien. Sen lever aktiekursen sitt liv och du får utdelningar utan att behöva betala dyra årsavgifter för det som i fallet med fonder. Du som är mycket långsiktig behöver kanske inte ens sälja dina aktier, om inte någon katastrof eller ett uppköp eller liknande inträffar för ditt innehav. Så någon courtageavgift för försäljningar blir det sällan. Sprider man dessa avgifter över de många år som du investerar blir kostnaden försvinnande liten.

Vilka bolag passar då för denna placeringsfilosofi?

Du vill komma åt en så stor del av bolagets vinst som möjligt, till låg risk och kontinuerligt under många år. En direktavkastning på cirka 3-5 % kan anses vara god. En större direktavkastning är naturligtvis intressant men det kan vara svårt för ett bolag att klara så hög utdelning under många år vilket är det vi vill. Direktavkastning är utdelningen per aktie / aktiekursen. Bolag som passar in på dessa premisser är ofta sådana som är enkla att förstå sig på. Det kan vara livsmedelsbolag, investmentbolag, rederier, fastighetsbolag eller banker och liknande. Det är sällan som högteknologiska bolag ryms inom denna kategori men det förekommer. Då du vill få tag i så mycket av bolagets vinst som möjligt är det också en bra strategi att leta efter bolag som har en stor andel ägare av ”kött och blod”. Det kan vara privatpersoner eller konstellationer av privatpersoner som kontrollerar en stor del av bolaget. Det kan antas att dessa ägare har samma filosofi som du, dvs ”lever” på att bolaget levererar ett bra kassaflöde vidare till ägarna. Investmentbolag är typiska i detta sammanhang. De investerar i sina portföljbolag, får utdelning av dessa och levererar sedan vidare en så stor del av detta som möjligt till investmentbolagets aktieägare.

Att investera på detta viset är sunt, innebär låg risk och är bekvämt. Du slipper dessutom oroa dig över vad börsen hittar på och du behöver inte stirra på skärmen ideligen för att följa aktiekursernas utveckling. Det gör att många som idag investerar i fonder skulle kunna nå högre avkastning på lång sikt till mycket låg kostnad.

En gammal placeringsfilosofi som kanske är intressant att damma av?

Blogg listad på Bloggtoppen.se Reggad på Commo.se BlogRankers.com Affärsverksamhet Finance bloggar Blogglista.se RSS Feed