Så lyder ”pay-offen” i Citibanks TV-reklam. Det är lätt att förstå dem. Hos Citibank kan du inte göra traditionella banktjänster utan bara låna pengar eller skaffa kort. Men de har rätt. Det pratas ofta om att man bör byta bank men ännu viktigare är att man skaffar en eller flera till. Alltför många kunder är trogna sin bank och väljer att samla hela sin ekonomi på ett ställe. Ofta har man den bank som sina föräldrar en gång valde åt en när man skulle öppna ett litet bankkonto. Det är bekvämt och enkelt men kostar alltför mycket. Det är i realiteten inte ett dugg mer arbetssamt att ha flera olika bankkontakter. Du kan ha en bank där du betalar dina räkningar och gör enklare banktjänster, en bank där du har ditt bolån, en bank där du pensionssparar och en där du samlar ditt aktie- och fondsparande. Nackdelen med att samla allt på samma ställe är att du betalar onödigt mycket för dessa produkter och tjänster. Och det kan handla om många tusenlappar, varje år.

”Men då blir det ju så oerhört många login och lösenord att hålla reda på” tänker du kanske och det stämmer. Det blir fler lösenord att hålla koll på men ställer du det mot en extra utlandsresa varje år i insparade pengar känns det kanske överkomligt. Skaffa en pärm där du sätter in alla papper du får från respektive bank så har du en bra överblick och behöver inte känna dig nervös över att du inte har full kontroll. Lägg också upp alla dina banker som bokmärken i din webbläsare så blir det enkelt och snabbt att växla dem emellan när du vill ”kolla läget” via nätet.

Bankerna hävdar ofta att det är bättre att samla alla sina åtaganden hos respektive då du blir en bra kund hos dem och därför får bättre förmåner och räntor. Det finns idag inget som säger att det skulle vara bättre att göra så framför att skaffa fler banker. Tvärtom kan du göra en enkel undersökning och jämföra bolån, pensionsavgifter, årsavgifter med mera hos de olika bankerna så ser du att deras ”förmånsprogram” står sig klent framför alternativet att skaffa fler banker. Det är speciellt viktigt att göra detta som ung. Det är annars alldeles för lätt att du lånar till din första bostad till en onödigt hög ränta, sedan köper du kanske en bil där du finansierar den med lån från samma bank, sedan är det dags för pensionssparande och då gör du det i samma bank av tradition, längre fram vill du köpa aktier och fonder. Också det via samma bank.

Ett argument mot att ha kvar sina åtanganden i samma bank är att det är lättare att pruta på de olika räntorna och avgifterna om man är en ”bra kund”. Och ja – det låter rimligt att så är fallet. Men i dagens hårda konkurrens på bankmarknaden med intåg av utländska aktörer kan du byta till en bank med bättre erbjudande på ett givet område – samtidigt som du prutar på ett redan lägre pris! Idag går det knappt att ringa till en bank i ett ärende utan att du fullkomligt sköljs över av diverse erbjudanden från kundtjänsten. Utnyttja denna konkurrens till din fördel.

De områden som vanligtvis är aktuella när det kommer till att jämföra olika banker är:

Räkningar och betalkort – Se om du kan få bort eller sänka dina årsavgifter.
Bolån och privatlån - Här finns oftast den största vinsten att göra på att hitta ett bättre alternativ.
Pensionssparande - Bankerna älskar denna produkt vilket du säkert redan har märkt. Du låser in dina pengar för lång tid framöver och betalar relativt höga avgifter för det.
Sparkonto – Välj en aktör med bättre räntor. Har du över 250.000 kr på ett enskilt konto kan det vara klokt att välja en eller flera banker/kreditmarknadsbolag med bra sparränta med hänsyn till problematiken kring insättningsgarantin vid en eventuell konkurs.
Aktier och fonder – Här är nätmäklarna i dagsläget ”oslagbara”. Ett problem med att bara ha sin gamla traditionella bank är att många då begränsar sig till att bara köpa fonder som just den banken erbjuder vilket i 11 fall av 10 är deras egna fonder. Vad säger att just dessa fonder är bäst för dig? Byt till en nätmäklare och välj mellan flera hundra olika fonder och fondbolag.

Hur gör jag själv? Jag har sex stycken banker. Förmodligen är jag en dålig kund hos alla sex vilket är bra då jag hellre är en bra kund till mig själv.

Byt inte bank – skaffa en till!

Många tycker att det är jobbigt och krångligt att hela tiden se över sina levnadsomkostnader. Det är elräkningar, försäkringspremier och lån som ska ses över och det är lätt att tröttna på att prisjaga. Ett sätt som gör det enkelt och uthålligt över tid att jämföra priser på är att du bestämmer dig för att en gång per år se över de olika delarna (el, bolån, försäkringar, bredband, privatlån, sparräntor, aktier och fonder mm). Ta det för vana när du får en räkning eller information från respektive bolag att du ska betala in premier eller förlänga abonnemang osv att se över marknaden och jämföra olika alternativ med varandra. Du kan vara säker på att bolagen vill att du ska stanna hos dem och de kommer i god tid innan avtalen och abonnemangen går ut att kontakta dig för att få dig att fortsätta vara kund. Tänk bara på att vissa avtal kan fortsätta löpande utan att du behöver göra något aktivt för att förlänga eller behålla dem. I de fallen får du med jämna mellanrum se över dem. Vid årsskiften får du besked för aktier, fonder , lån och pensionsbehållning mm. Det är ett bra tillfälle att se över just dessa och fundera på om du ska göra förändringar i din fond- eller aktieportfölj, kanske byta bank eller se över ditt pensionssparande. Använd prisjämförelsetjänster på nätet för att hitta de alternativ som passar dig bäst och sprid ut dina jämförelser över året för att göra det lättare och roligare. Om du tillhör dom som tycker privatekonomi och att se över sina avtal är ett nödvändigt tråkigt ont har du kanske någon god vän eller släkting i närheten som du kan ta hjälp av. Vi människor hjälper gärna varandra och det vore oklokt att inte ta del av varandras kunskaper, även på ett så privat område som den egna ekonomin.

Genom att på detta vis systematisera din privatekonomi kan du vara säker på att du hela tiden har bra villkor och priser och kan därmed unna dig mer själv istället för att betala onödigt mycket för din telefoni, el eller försäkring.

Har avgifterna på dina fonder verkligen en viktig betydelse för utvecklingen för ditt sparande? Är inte det viktigaste hur fonden presterar? Svaret är naturligtvis att de båda är viktiga men det går inte att entydigt säga att högre avgift = bättre förvaltare. Dessutom gör höga avgifter att fonden får det svårare i kampen mot sitt jämförelseindex. Speciellt gäller detta för indexfonder som av sin natur inte kan avvika mycket sinsemellan och där avgiften spelar en stor roll vid en jämförelse. Dagens Nyheter skriver på lördagen på dn.se att avgifterna stigit generellt under den senaste treårsperioden och att fler dyrare fonder lanserats. Inte så konstigt kan tyckas. Vi har under de senaste åren befunnit oss i en urstark högkonjunktur där börserna gått som tåget. När indexen skjuter i höjden tenderar kanske vi fondsparare att inte lägga lika stor vikt vid avgifterna som när börserna surar. Dessutom ökar riskaptiten i goda tider. När depåerna sväller över ter sig små landsfonder i gamla öststatsländer eller Asien mer intressanta och dessa har ofta en högre avgift än fonder i mer etablerade ekonomier. Fondbolagen motiverar detta med att man behöver en större och mer aktiv stab av analytiker som besöker bolagen och försöker få grepp om marknaden. Detta ligger det nog en del i men sanningen är den att det inte finns några direkta skäl för fondbolagen och de som säljer/förmedlar fonderna att ha låga avgifter om inte kunderna starkt efterfrågar det. Ju högre avgift fonden har desto mer tjänar banken, försäkringsbolaget, nätmäklarna och övriga försäljare. 50% av den avgift du betalar på din fond går till dessa aktörer. I skenet av detta är det lätt att förstå varför avgifterna ökar och inte sjunker som man kan tycka borde vara fallet i takt med att konkurrensen och IT-effektiviseringen blir större och bättre.

Enligt lördagens artikel i DN har AMF Pension beställt en rapport från Moneymate som i korthet säger att:

- Trenden är att fondavgifterna stiger. Den genomsnittliga avgiften på aktiefonder låg vid halvårssksiftet på 1,39 %. Förra året var den 1,35 % och för tre år sedan 1,32 %.
- Av 23 nya aktiefonder som Moneymate tittat på låg avgiften på 1,53 % i snitt.

Men hur mycket kan då avgifterna slå vid olika placeringshorisonter och sparkapital?

Här kommer två exempel:

Anna är 30 år och sparar 500 kronor i månaden i fonder. Hennes placeringshorisont är 30 år då hon vill ha extra pengar över när hon går i pension. Hennes genomsnittliga förvaltningsavgift är 1.35% i exempel A och 2.5% i exempel B. Den förväntade avkastningen per år är 7%. Reavinstskatten antas vara 30%.

Arne är 40 år och har precis fått ett arv på 1.000.000 kr. Han sparar inget extra varje månad utan låter pengarna stå i olika fonder i 20 år. Hans genomsnittliga förvaltningsavgift är också 1.35% i exempel A och 2.5% i exempel B. Den förväntade avkastningen per år är 7%. Reavinstskatten antas vara 30%.

Anna – Exempel A
Under 30 år har Anna sparat 180.000 kr totalt. När hon säljer sina fonder får hon ut 368.406 kr efter skatt och avgifter. Avgifterna i detta fallet har då uppgått till 71.403 kr under perioden vilket är 39,7% av hennes totala insättning.

Anna – Exempel B
Under 30 år har hon sparat 180.000 kr totalt. När hon säljer sina fonder får hon ut 305.644 kr efter skatt och avgifter. Avgifterna i detta fallet har då uppgått till 114.394 kr under perioden vilket är 63,5% av hennes totala insättning.

Kommentar: Anna har i exemplet A betalat nästan 40% i avgifter på det hon satt in. I exemplet B nästan 64%. Skillnaden mellan att ha en genomsnittlig fondavgift på 1.35% mot 2.5% är cirka 40.000 kr vilket även påverkar hennes ränta-på-ränta effekt med cirka 20.000 kr vilket gör att hon totalt får ut ungefär 60.000 kr mindre med den dyrare avgiften.

Arne – Exempel A
Under 20 år har Arne sparat 1.000.000 kr totalt. När han säljer sina fonder får han ut 2.364.027 kr efter skatt och avgifter. Avgifterna i detta fallet har då uppgått till 506.663 kr under perioden vilket är 50,6% av hans totala insättning.

Arne – Exempel B
Under 20 år har han sparat 1.000.000 kr totalt. När han säljer sina fonder får han ut 1.932.548 kr efter skatt och avgifter. Avgifterna i detta fallet har då uppgått till 823.969 kr under perioden vilket är 82% av hans totala insättning.

Kommentar: Arne har i exemplet A betalat nästan 51% i avgifter på det han satte in som en klumpsumma för 20 år sedan. I exemplet B 82%. Skillnaden mellan att ha en genomsnittlig fondavgift på 1.35% mot 2.5% är i Arnes fall cirka 317.306 kr vilket även påverkar hans ränta-på-ränta effekt, då kapitalet årligen dräneras på kapital, med 114.000 kr vilket gör att han totalt får ut ungefär 431.479 kr mindre med den dyrare avgiften.

När du ser det så här inser du kanske vilken enorm betydelse avgiften har över tid för hur mycket du i slutändan får ut i handen. Lika fantastisk som ränta-på-ränta effekten är på din fondförmögenhet, lika fantastisk är den sett som avgift för bankerna och fondbolagen. Dessutom betalar du alltid en procentsats som är lika stor i procent men inte i absoluta tal. Kostar det verkligen 9.990 kr mer per år att förvalta en miljon som att förvalta 1000 kr om de båda har 1 % i avgift?

Är detta så konstigt då? Fondbolagen och försäljarna försöker ju bara maximera sina vinster till sina ägare och anställda på samma sätt som ICA-butiken eller TV-handlaren. Så är det och tror man på marknadsekonomin så är det så här det ska fungera. Dock bör fondspararna inte vara i ett så stort kunskapsunderläge som de är idag.

Slutsatsen blir alltså att det är mycket viktigt att tänka på avgifterna när du sparar långsiktigt i fonder. Samma sak gäller för dina PPM-fonder som i en del fall kan sträcka sig över en placeringshorisont på 40 år och kom ihåg: det finns en anledning till varför du erbjuds fonder i Långtbortistan. Dessa betingar i regel höga avgifter och därmed sköna kronor i kassan hos fondbolag, banker, försäkringsrådgivare och nätmäklare mfl. Dessutom får vi fondsparare hoppas att det i framtiden blir möjligt att byta fonder utan att behöva bränna av 30% i reavinstskatt varje gång. Som läget är nu sitter många sparare låsta i fel fonder alldeles för länge.

Varför sträva efter att få en bättre privatekonomi? Svaret är nog lika enkelt som självklart: Att få råd med mer saker som berikar våra liv. Det kan vara en extra resa per år eller en ny TV men också att slippa oroa sig för vad posten kommer innehålla idag. Du vill kanske ha möjligheten att bjuda dina nära och kära på en upplevelse eller vill du ha pengar över för att kunna investera för framtiden? Du kanske önskar att ge ett fadderbarn i ett utsatt land bättre möjligheter?

Trots alla fördelar med att ha en bättre privatekonomi än den du har idag är det så få som verkligen tar ett ordentligt grepp om sin ekonomi. Man tar till uttryck som: ”Jag har inte tid”, ”för mig är kärlek viktigare än pengar”, ”det är så krångligt med ekonomi” osv. Tid har du. Att jämföra tex bolåneräntor tar dig cirka 5 minuter och telefonsamtalet till banken inte mycket längre än så. ”För mig är kärlek viktigare än pengar”. Ja det håller nog de flesta av oss med om. Relationer är själva fundamentet. Men saken är den att dessa båda ting inte är varandras motsatser. Det är precis tvärtom. Finns det något värre i en relation som när ekonomin knakar i fogarna? Ja det gör det tänker du kanske men vad innebär det när du behöver arbeta extra på helgerna för att få allt att gå ihop istället för att tillbringa tid med din partner, familj och vänner?, när du är rädd för vad som finns i brevlådan och frustrationen går ut över dina närmaste. Om du går fram till 100 personer på stan och frågar: ”Skulle du vilja ha 1000 kr extra varje månad, utan att behöva förändra din levnadsstandard?” finns det nog ingen som skulle säga nej. Oavsett hur bra eller dålig ekonomi dom har. Vi vill ha en bättre privatekonomi! Ändå är det så många människor som håller sig själva tillbaka med uttryck som de ovan.

Du som läser detta är ett undantag. Du besöker Finansportalen och är intresserad av din privatekonomi och om du inte redan tagit ett rejält grepp om den så har du i alla fall tagit de första stegen. Det är så fantastiskt lätt att med få enkla knep sänka dina tråkiga utgifter i ditt liv och istället ersätta dem med sådant som berikar dig. Med PPM, de avreglerade el- och telefonimarknaderna och alla andra beslut du ständigt ställs inför dignar en del. Det är förståeligt. Man ska ha den senaste TV´n, nya kläder, åka på resor, du ska vara smal, du ska…och du ska. Det är här som denna bloggen kommer in. Oavsett om du är rik eller fattig finns det utgifter i våra liv som inte ger oss ett dugg tillbaka. Få av oss njuter av att betala 1000 kr för mycket i månaden för våran bilförsäkring än vad vi hade behövt göra hos det konkurrerande försäkringsbolaget. Däremot gillar vi att använda denna tusenlapp till resor, god mat och dryck, våra hobbies eller för att spara och investera.

Jag som skriver detta heter Mikael Karlsson och är grundare till Finansportalen.se. Tanken med denna blogg är att med jämna och ojämna mellanrum ta upp hur lätt det är att minska dina levnadsomkostnader med få enkla knep. Detta är ingen ”så blir du rik-blogg”. Nej, detta är en blogg om ekonomi i allmänhet och privatekonomi i synnerhet där jag med en aningens lättsammare och mer resonerande ton hoppas kunna inspirera till att låta en större del av din lön eller förmögenhet gå till berikande saker och upplevelser istället för att bidra omotiverat mycket till försäkringsbolagens och elleverantörernas vinster. Bloggen kommer även tipsa om nyheter på Finansportalen och annat relevant i ämnet. Du som läsare kan också komma med egna kommentarer genom kommentatorsfunktionen som finns i anslutning till varje inlägg så välkommen till Finansportalen Blogg – din blogg till bättre privatekonomi!

/MVH Mikael Karlsson

 Disclaimer: Finansportalen eller dess grundare tillika skribent Mikael Karlsson ansvarar inte för beslut, privatekonomiska och övriga, som fattas med denna blogg som underlag.