Svenska hushåll har just nu ungefär dubbelt så höga boräntor som övriga Norden. Det säger Bengt Hansson på Statens bostadskreditnämnd (BKN) i en intervju med Dagens Industri.

BKN har jämfört boräntor med bindningstider upp till ett år i Sverige, Finland och Danmark sedan 2008. De svenska räntorna låg i snitt på 4,15 % i mars i år att jämföras med 1,67 % i Danmark och 2,11 % i Finland.

Under 2009 och början av 2010 hade vi de lägsta räntorna men sedan hösten 2010 har räntorna i Sverige rusat iväg över 4 % medan de övriga länderna legat under 3 %.

Orsaken till den stora skillnaden sägs bero på att de svenska bankerna fått högre upplåningskostnader.

För en halvtimme sedan meddelade Statistiska Centralbyrån (SCB) att Sveriges BNP-tillväxt första kvartalet i år hamnade på 1,5 % jämfört med samma period 2011 vilket enligt Reuters var bättre än marknadens förväntningar. Kvartalet innan, dvs fjärde kvartalet 2011, låg på 1,1 % jämfört med samma period 2010.

Tillväxten har alltså ökat och enligt SCB beror det mest på fasta bruttoinvesteringar och hushållskonsumtion. Konjunkturinstitutets barometer tidigare i år som visade på ökad hushållsoptimism kan alltså ha varit korrekt.

Jämför vi utvecklingen i början på året med prognoserna framöver kan vi konstatera att myndigheterna i snitt räknar med en BNP-tillväxt för 2012 på 0,4 %. Det är först för 2013 som prognoserna skiljer sig markant åt. Finansminister Anders Borg (M) är mest positiv. Han och Regeringen tror att tillväxten i Sverige ökar till 3,3 %. Konjunkturinstitutet är inte fullt lika optimistiska, de tror på en tillväxt på 2,5 %. Riksbanken däremot bedömer att 1,9 % är rimligt att förvänta sig.

Den fjärde juli offentliggör Riksbanken sitt nya reporäntebesked. Dagens starka BNP-siffror innebär sannolikt att direktionen låter räntan ligga still men samtidigt har vi krisen i Europa som ingen kan veta hur den kommer slå på svensk ekonomi framöver.

Det blir allt populärare med mobila bredbandsabonnemang. Det visar en färsk rapport från Post- och telestyrelsen. Ifjol ökade mobila internetlösningar med två miljoner nya abonnemang, en ökning med 66 %.

Det kan löna sig att jämföra olika mobila bredband. Den största besparingen kan du göra genom att skaffa dig en hastighet som matchar ditt behov men även priserna för samma hastigheter och villkor skiljer sig åt mellan olika bredbandsoperatörer. En undersökning med hjälp av Finansportalens jämförelse över mobila bredband visar att skillnaderna kan ligga på upp till 960 kr per år.

Idag lanserar Finansportalen Bolåneskolan. En tjänst där du finner allt du behöver veta innan och efter du skaffat bolån. Guiden tar dig igenom hela processen från det att du funderar på att köpa en bostad till att kontraktet och bolånet är påskrivet och klart.

Klicka här för att komma till Bolåneskolan

Börsåret 2012 inleddes med kraftigt stigande kurser men oron kring europeiska val och skuldkriser har fått indexen att sjunka tillbaka. I skrivande stund ligger Stockholmsbörsen +0,6 % hittills i år men trots den sura börsen på senare tid finns det många Sverigefonder som slagit index. Främst är det fonder som investerar i små- och medelstora bolag som varit lyckosamma med avkastningar upp till 14 %.

Topp 10 – bästa Sverigefonderna hittills i år

Didner & Gerge Småbolag, 14.1 %

Spiltan Aktiefond Småland, 13.6 %

Humle Småbolagsfond, 13.1 %

Swedbank Robur Stella Småbolag, 12.6 %

Didner & Gerge Aktiefond Sverige, 11.3 %

Alfred Berg Småbolagsfond, 10.6 %

Alfred Berg Sverige Plus, 10.4 %

Catella Sverige Select, 9.8 %

Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige, 9.5 %

ODIN Sverige SEK 9.2 %

Källa: Morningstar (www.finansportalen.se/sokfond.htm) kursdatum: 24-25:e maj 2012

Igår publicerade Finansinspektionen (FI) en rapport om bankernas bolånemarginaler. Precis som Finansportalen skrev om i februari (Reporäntan sänks – men inte boräntan) har marginalerna ökat dvs ditt bolån tjänar bankerna mer på idag, trots bortförklaringar om ökade upplåningskostnader och kapitaltäckningskrav.

Finansinspektionens uträkning visar att marginalen mellan din ränta och bankens kostnad för att kunna låna ut dessa pengar till dig ökat de senaste åren till dagens 1,1 procentenhet. Tas hänsyn till bankens kostnader för administration, kapitalbuffert, skatt och övriga kostnader återstår 0,4 procentenheter. Det kan låta lite men ställs det i relation till avkastning på eget kapital blir det enligt FI hela 22 % vilket kan jämföras med bankernas totala avkastning förra året på ca 10 %.

I reda pengar motsvarar denna marginalen 8000 kr/år för ett lån på 2.000.000 kr.

Enligt FI har svenska bolånekunder i snitt lyckas förhandla ner sin bolåneränta med 0,2 procentenheter och det lönar sig verkligen att försöka. 4 av 5 som försöker förhandla om sin ränta lyckas enligt en rapport från SBAB Bank nyligen.

5 snabba tips till lägre boränta

1) Gå in på Finansportalens jämförelse över boräntor. Kontakta din bank och 3-5 andra och be om att förhandla/få offert på ditt lån.

2) Se till att du verkligen får bra villkor vid en förhandling. Se upp så att det du vinner på en lägre boränta inte äts upp av att banken vill att du ska teckna dyrare pensionslösningar eller liknande som du redan har. Ta hjälp av någon ekonomikunnig i din närhet om du är osäker.

3) Var uppmärksam på och fråga om ränterabatten du får är tidsbegränsad. Om så är fallet måste du själv kontakta din bank när tiden går ut för att få behålla rabatten. Tyvärr ger bankerna själva sällan den servicen till dig som kund.

4) Sitter du fast i dyra bundna lån? Då kan banken vilja ha sk ränteskillnadsersättning för att lösa ditt lån i förtid. Detta är tyvärr inget som går att komma undan om banken inte går med på att lösa lånet kostnadsfritt vilket sällan sker. Försök ändå att pressa banken i en förhandling och gör det tydligt att du överväger att flytta dina andra affärer om inte banken visar förhandlingsvilja.

5) Rörlig eller bunden ränta? Klicka här om du vill läsa fördelar och nackdelar om de båda

Att äga sin egen bostad har varit en bra affär de senaste 16 åren enligt en rapport från Bostadskreditnämnden. Speciellt lönsamt har det varit om du köpte en bostadsrätt i någon av storstäderna Malmö, Göteborg eller Stockholm.

Speciellt intressant är det att avkastningen varit minst lika bra som den på aktier. Bostadskreditnämnden är dock snabba att påpeka att det finns mycket som pekar på att bostäder generellt idag är övervärderade och att risken för en negativ eller låg avkastning framöver inte ska negligeras när man köper en bostad idag. Speciellt gäller detta i de områden som haft en stark prisutveckling.

Upp till 20 % av inkomsten för en husägare som värmer huset helt eller delvis med el går åt till att betala elräkningen. Det visar en rapport från Villaägarnas Riksförbund.

Intresseorganisationen har tittat på data från SCB om hushållens inkomster och parat dessa med data från Energimyndigheten över genomsnittlig elanvändning. Resultatet visar att en småhusägare i snitt lägger ca 8 % av sin inkomst på att betala för sin el. Mest lägger ensamhushållen, upp till närmare 20 %.

Elpris, elcertifikat, elskatt, moms och eventuella avgifter gör elen till en stor post i ett vanligt svenskt hushåll.

Klicka här och jämför elpriser du också och få en mindre elräkning framöver

Sparkontot blir allt populärare hos oss svenskar. I takt med börsnedgång och uppstickare med bra räntor blir det gamla hederliga kontot allt intressantare.

Under det första kvartalet i år låg vårat sparande på 31 miljarder kronor enligt SCB nu på förmiddagen och det är bankkontot vi sparar i.

Just nu går det att hitta sparkontoräntor på 3,55-4,40 % beroende på bindningstid. Kan du tänka dig att spara utan insättningsgaranti finns det räntor upp till 8,15 %.

Jämför sparräntor här

De största hoten mot vår privatekonomi är fortfarande att någon blir av med jobbet och att räntekostnaderna stiger. Det visar en SIFO-undersökning på uppdrag av Telge Energi som tittat på vad vi svenskar oroar oss mest för under det närmaste året. Förutom arbetslöshet och stigande räntor oroar vi oss för att konsumera för mycket, stigande elpriser och att börsen går ned.

Sedan motsvarande undersökning ifjol har konsumtionsoron gått om oron för stigande elpriser vilket med stor sannolikhet beror på vinterns förhållandevis låga elpriser jämfört med 2010-2011 års chockräkningar.

Vi är även optimistiska om vår ekonomi framöver enligt en annan SIFO-undersökning. 30 % av oss svenskar tror att de kommer få mer pengar över det kommande året vilket uppges komma gå till semesterresor. Vi prioriterar att spara pengar men inte på börsen. Nya klädinköp ökar medan vi tänker lägga mindre på restaurangbesök. Generellt minskar även prioriteringen av att köpa kapitalvaror.