Fondavgifterna blir allt högre på den svenska marknaden. Under 2011 steg avgifterna i samtliga kategorier. Det visar en nyligen publicerad undersökning av AMF Fonder och Morningstar som tittat på omkring 2.400 svenska och utländska fonder som är tillgängliga för svenska privatsparare och valbara inom premiepensionssystemet.

Trenden med dyra avgifter håller i sig. För sjätte året i rad ökar avgifterna och störst ökning sker hos blandfonder, räntefonder samt alternativa investeringar. Bland vanliga aktiefonder pressas avgifterna upp av utländska fondbolag som generellt har högre avgifter än motsvarande svenska fonder. De senare har haft en mer dämpad prisutveckling enligt undersökningen.

Som fondsparare är det inte mycket du kan göra åt avgifterna. Du kan acceptera dem eller inte. Dock finns det en bra strategi du kan använda dig av nämligen det faktum att fondsparande i PPM är rabatterat.

Premiepensionen
Varje år tas 2,5 % av din lön och andra skattepliktiga ersättningar du fått och läggs till din premiepension. Pensionsmyndigheten tar också varje år ut 0,14 % av ditt värde i avgift upp till maxtaket på 110 kr.

Fondbolagen tar också de ut en avgift för att hantera det sparande du har hos dem men pensionsmyndigheten har avtal med fondbolagen om att de måste rabattera sina avgifter till oss svenska pensionssparare. Rabatten får du som sparare behålla och det är här som det fiffiga kommer. Många av oss svenskar har ett privat fondsparande, eventuellt ett eget pensionssparande i IPS eller fondförsäkring och ett premiepensionssparande. Genom att lägga de fonder som är dyrast i ditt PPM-sparande sparar du in mycket pengar i lägre avgifter.

Räkneexempel
Låt oss anta att du har nedanstående 5 fonder i ett privat sparande (egen depå, IPS, fondförsäkring eller dylikt). Till höger om fonden ser du vad de kostar i avgift varje år när du går till din bank eller nätmäklare.

Baring Hong kong China, 1,25 %
Carnegie Indienfond, 2,20 %
Nordea Europafond, 1,53 %
Swedbank Robur Globalfond MEGA, 0,50 %
SEB Sverigefond Stora Bolag, 1,30 %

I snitt betalar du 1,36 % i fondavgifter per år.

Låt oss sedan anta att du har exakt samma fonder fast i ditt PPM-sparande. Då blir avgifterna:

Baring Hong kong China, 0,60 %
Carnegie Indienfond, 0,58 %
Nordea Europafond, 0,38 %
Swedbank Robur Globalfond MEGA, 0,19 %
SEB Sverigefond Stora Bolag, 0,41 %

I snitt betalar du 0,43 % per år.

Stor skillnad
Skillnaden är som du märker betydande. I exemplet ovan skiljer det nästan en (1) hel procentenhet. Skillnaden blir ännu tydligare om vi ser det relativt. Avgifterna i det första exemplet är mer än 300 % dyrare (!) än samma fondportfölj i PPM-systemet.

Låt oss anta att vi investerar 100.000 kr i dessa identiska portföljer. Då har vi efter ett år betalat 1.360 kr i avgifter i det första exemplet och 430 kr i det andra. För samma fonder!

Vad betyder då detta?
En smart strategi kan vara att ta reda på vad du betalar för dina fonder som du sparar i privat idag. Jämför sedan de avgifterna med samma fond i PPM-systemet. Sälj de fonder där rabatten hos PPM är störst och börja spara i dem där istället. Hos PPM är du begränsad av att du max kan ha 5 st fonder i din portfölj. Utnyttja dock denna möjligheten och se till att du drar så stor nytta av rabatten som möjligt.

Detta är sannolikt inget råd du kommer få hos din bank men pengarna du sparar växer med ränta på ränta och ger mer över till dig själv den dag du går i pension.

Tips:
Här kan du hitta fonder och jämföra avkastning och avgifter med mera

Relaterade artiklar i samma ämne:

Den stora fondbluffen

Bankernas fondbluff

Din pension äts upp av fondbolagen

Fondavgifternas betydelse

I veckan skrev Dagens Nyheter att SEB och Handelsbanken tänker införa gratisfonder i sitt fondutbud. Det är en välkommen utveckling efter all kritik som storbankerna erhållit på grund av höga avgifter och undermåliga avkastningar relativt jämförelseindex.

SEB har enligt DN för avsikt att i sommar införa en indexfond utan förvaltningsavgift och courtage med inriktning på euroländerna.

Handelsbankens gratisfond ska lanseras någon gång efter sommaren men enbart inom PPM-sparandet. Lite snålt då vi fondsparare redan har en bra rabatt på våra avgifter inom premiepensionssparandet men det är åtminstone en start.

Dom andra storbankerna, Nordea och Swedbank, har enligt DN ingen avsikt att starta någon gratisfond men det är ingen vild gissning att de kommer tvingas fram till sådana lösningar även de i takt med ökade krav från media och oss fondsparare.

Nätmäklaren Avanza var först ut i Sverige med att erbjuda en öppen gratisfond. För sex år sedan lanserade de en indexförvaltad Sverigefond utan avgifter. Fonden har en 5-stjärnig rating hos Morningstar och gått, som en indexfond ska göra, i linje med sitt index som består av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.

Vi får hoppas att storbankernas intentioner med gratisfonderna är ärliga. Att vi sparare ska erbjudas ett alternativ till dyra aktivt förvaltade fonder som i själva verket är förklädda indexfonder. Än så länge vet vi inte exakt hur villkoren i fonderna kommer se ut men vi får hoppas att bankerna inte tänker låsa in kunderna i andra dyra lösningar om man vill kunna komma åt gratisfonderna. Gratis är gott men inte alltid gratis…

Ett alternativ till fonder kan vara att själv köpa aktier. Läs mer om detta på Utdelningsinvestering – för långsiktiga och Aktier vs fonder

Idag lanserar Finansportalen i samarbete med Compricer möjligheten för dig som besökare att även jämföra båt- och motorcykelförsäkringar på Finansportalen.se. Det lönar sig verkligen att jämföra båt- och MC-försäkringar. Samma typ av försäkring kan skilja mycket i premie mellan olika försäkringsbolag. Med hjälp av dessa tjänster kan du fylla i dina uppgifter för din båt eller MC och sedan undersöker en rådgivare marknaden åt dig och återkommer med de bästa förslagen. Du slipper själv spendera tid med att ringa runt till alla bolag och det bästa av allt – tjänsten är helt gratis för dig. Inga som helst kostnader tillkommer!

Jämför:

Båtförsäkringar

Motorcykelförsäkringar

Bor du i Dalarna? Då är det bara att gratulera. I Dalarnas län bor villaägarna billigast i Sverige. Åtminstone om man får tro Svensk Fastighetsförmedlings senaste ”bobarometer” som kartlagt hur mycket en villaägare har i sammanlagd boendekostnad varje månad. Över 4000 personer har svarat på frågor om boendeekonomi och länet med lägst boendekostnad blev alltså Dalarna. På andra plats kommer Gävleborg- och Västernorrlands län och på tredje plats Kronobergs län.

Dyrast att bo är det i Skåne, Uppsala, Stockholm och Halland. I Stockholm finner vi föga förvånande den största andelen villaägare (20 %) som har mer än 10.000 kr per månad i boendekostnad.

Stockholmsbörsen faller kraftigt under måndagen. I skrivande stund med hela -4,3 % vilket gör detta till årets hittills sämsta börsdag. Sämst går råvaru- och verkstadsbolag. Alfa Laval, Sandvik, Volvo, Scania, Boliden och SSAB ligger samtliga kring -6 %. I Europa är tongångarna likadana, -2,28 % i London och -3,52 % i Frankfurt.

Orsaken sägs vara dystra besked från Tyskland där inköpschefsindex sjunkit till den lägsta nivån på nästan tre år vilket kan indikera att tillväxten kommer bli lägre än väntat i euro-zonen framöver. Det franska presidentvalet och regeringsproblemen i Nederländerna spär även på oron som redan funnits.

Här kan du följa utvecklingen på börsen

Här finner du en genomgång över de bästa elpriserna just nu i landets fyra olika elområden. För en villa antas förbrukningen ligga på 20.000 kWh per år och för en lägenhet 5000 kWh per år. Priserna som presenteras är totalkostnaden per månad för hushållet dvs inklusive förbrukning, skatt, moms, avgifter och certifikat med mera. Vill du göra en egen jämförelse över där just du bor och med den förbrukning du har kan du göra det genom att klicka här.

Elområde 1 (Luleå)

Rörligt
- Villa: Fortum 996 kr
- Lägenhet: Fortum 252 kr

Under ett år
- Villa: Telinet Energi 877 kr
- Lägenhet: DinEl 220 kr

1 år
- Villa: Vattenfall och Telinet Energi 1252 kr
- Lägenhet: Vattenfall 313 kr

2 år
- Villa: Jämtkraft 1271 kr
- Lägenhet: E.ON 322 kr

3 år
- Villa: Vattenfall 1288 kr
- Lägenhet: Vattenfall 322 kr

Elområde 2 (Sundsvall)

Rörligt
- Villa: Telinet Energi 1215 kr
- Lägenhet: Fortum 307 kr

Under ett år
- Villa: Telinet Energi 1082 kr
- Lägenhet: DinEl 271 kr

1 år
- Villa: Telinet Energi 1457 kr
- Lägenhet: Vattenfall 366 kr

2 år
- Villa: Jämtkraft 1475 kr
- Lägenhet: E.ON 373 kr

3 år
- Villa: Vattenfall och Fyrfasen Energi 1496 kr
- Lägenhet: Vattenfall 374 kr

Elområde 3 (Stockholm)

Rörligt
- Villa: Telinet Energi 1215 kr
- Lägenhet: Fortum 308 kr

Under ett år
- Villa: Telinet Energi 1082 kr
- Lägenhet: Telinet Energi 285 kr

1 år
- Villa: Telinet Energi 1457 kr
- Lägenhet: MälarEnergi 376 kr

2 år
- Villa: Jämtkraft 1533 kr
- Lägenhet: MälarEnergi 386 kr

3 år
- Villa: Vattenfall och Fyrfasen Energi 1554 kr
- Lägenhet: Vattenfall 389 kr

Elområde 4 (Malmö)

Rörligt
- Villa: Telinet Energi 1228 kr
- Lägenhet: Fortum 311 kr

Under ett år
- Villa: Telinet Energi 1207 kr
- Lägenhet: DinEl 302 kr

1 år
- Villa: Vattenfall 1581 kr
- Lägenhet: Vattenfall 395 kr

2 år
- Villa: Jämtkraft 1596 kr
- Lägenhet: E.ON 405 kr

3 år
- Villa: Mellanskånes Kraft 1601 kr
- Lägenhet: Vattenfall 404 kr

Den senaste tremånadersperioden har varit relativt lugn på bostadsmarknaden. Enligt en färsk rapport från Mäklarstatistik har villapriserna i snitt gått upp med 1 % och bostadsrätterna med 4 %. Tittar man på den senaste tolvmånadersperioden har både villor och bostadsrätter sjunkit i pris med 3 %. Utbudet på marknaden är stort och likaså efterfrågan enligt Mäklarstatistik. Fritidshusen har i snitt blivit 2 % billigare den senaste tolvmånadersperioden.

Som vanligt är de regionala skillnaderna större än riket som helhet och det som sticker ut i denna rapporten är Malmö. Där har priserna för villor den senaste tolvmånadersperioden sjunkit med 8 % och bostadsrätterna med 4-5 %.

Idag lämnade Sveriges Riksbank som bekant beskedet att reporäntan hålls oförändrad på 1,50 %. Direktionen gör bedömningen att penningpolitiken fortsatt ska vara expansiv men inte genom att sänka räntan utan genom att hålla kvar den på dagens förvisso historiskt låga nivå.

I slutet på förra året överraskades många av att den svenska ekonomin bromsat in så kraftigt vilket bland annat fick Riksbanken att i februari sänka reporäntan från 1,75 % till 1,50 %.

Hur ser då läget ut just nu?
Situationen för svensk ekonomi är minst sagt oviss. Dåliga exportsiffror och en euorpeisk skuldkris sänker tillväxten i Sverige i år. Arbetslösheten förväntas stiga något och inflationen ligga kvar på låga 1,2-1,5 %.

Men!

Det finns ljus i tunneln menar en del. Både Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Regeringen räknar med en kraftig ökning av tillväxten nästa år. Världsekonomin växer något som helhet och USAs ekonomi mår bättre. Siffror visar på att exporten här hemma ökat i början på året och Konjunkturinstitutets barometer visar att hushållen och företagen blivit mer positiva om framtiden.

Samtidigt som detta sker har vi en europeisk skuldkris som är ett stort orosmoment. Förvärras den riskerar alla positiva indikatorer att vända helt om. Frågan är om myndigheterna och finansministern inte är för positiva i sin framtidstro om 2013. BNP-tillväxten i år väntas ligga på omkring 0,4 % i snitt. 2013 väntar man sig en tillväxt mellan 1,9-3,3 %.

Det är just detta som gör det så svårt att sia om framtiden. OK utveckling i världen och Sverige men mörker inom den Europeiska Unionen. Det får också konsekvenser i prognoserna. Finansminister Anders Borg (M) är mest positiv om nästa år. Han och Regeringen tror att tillväxten i Sverige ökar dramatiskt till 3,3 %. Konjunkturinstitutet är inte fullt lika optimistiska, de tror på en tillväxt på 2,5 %. Riksbanken däremot bedömer att 1,9 % är rimligt att förvänta sig. Det råder även en osäkerhet inom Riksbankens egna direktion. Två av ledamöterna ville inte att räntan skulle ligga kvar på 1,50 %. De ville tvärtom sänka den till 1 %. Vem har rätt? Det vet ingen. Allt beror på hur den europeiska skuldkrisen utvecklar sig och säg den som kan ge svaret på det.

Vad händer med bolåneräntorna?
Som bekant har Riksbanken i dagsläget väldigt litet inflytande på våra bolåneräntor. Tidigare följdes de i stort åt men efter att oron på världens penningmarknader ökat på grund av Europas problem har korrelationen dem emellan minskat. Så osäkerheten om var våra bolåneräntor tar vägen är lika stor den.

Skulle oron kring den europeiska krisen lätta eller till och med försvinna kommer våra boräntor sjunka kraftigt och ligga på en låg nivå ett tag innan de stiger i takt med att konjunkturen ökar men som läget är idag kan det lika gärna gå åt andra hållet. Fortsatt och ökande oro kring många av Europas skuldtyngda länder kan då leda till ännu högre räntor som sedan slår på bolånetagarna.

Den senaste tiden har hushållens boräntor sjunkit i takt med att det ser bättre ut för svensk del samtidigt som oron kring Europa lättat något. Det är dock en bräcklig företeelse som snabbt kan ändras.

För dig som bolånetagare kokar det nog ändå ner till att det inte går att lita på att Regeringen sätter fart på ekonomin. Vårpropositionen som kom i veckan ger inget stöd för sådant. Inte heller Riksbanken kan antas påverka räntorna på kort eller lite längre sikt i dagens ekonomiska läge. Direktionen har dessutom flaggat för att reporäntan inte kommer ändras nämnvärt under året. De har dock tidigare frångått sina prognoser men det är hursomhelst vad vi vet nu.

Rådet idag får bli att vill du med säkerhet ha en lägre boränta får du själv förhandla med bankerna.

Riksbanken meddelar nu på morgonen att reporäntan lämnas oförändrad på 1,50 %.

Efter den kraftiga inbromsningen i svensk ekonomi mot slutet av förra året syns nu vissa ljusglimtar. Samtidigt är inflationen låg och väntas vara låg även under det närmaste året. För att understödja återhämtningen behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1,50 procent. Även reporäntebanan är oförändrad skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

I år väntas räntan i genomsnitt ligga på 1,5 % för att 2013 stiga till i genomsnitt 1,7 % respektive 2,5 % år 2014.

Jämför räntor på:

Sparkonton

Bolån

Lån utan säkerhet

Allt fler svenskar använder sin mobiltelefon på semestern eller vid arbete utomlands inom Europa. Hos Telia har användandet ökat med mer än 100 %. Kostnadskontroll och lägre priser har lett till att vi svenskar vågar använda mobilen mer.

I slutet på mars kom trevliga nyheter för alla som någon gång använder sin mobiltelefon utomlands. EU väntas i juni besluta att priserna ska sänkas från och med den 1:a juli i år. Detta ska ske genom ett nytt lägre pristak och priserna blir då: (eurokurs 2012-04-17)

- 29 cent per minut för att ringa, ca 2,60 kr.

- 8 cent per minut för att ta emot samtal, ca 70 öre.

- 9 cent för att skicka ett textmeddelande, ca 80 öre.

- 70 cent per megabyte (MB) för att ladda ner data eller surfa på internet  (betalas per använd kilobyte), ca 6 kr.

Detta pristaket är sedan tänkt att successivt sänkas så att priserna den 1 juli 2014 hamnar på:

- 19 cent per minut för att ringa, ca 1,70 kr.

- 5 cent per minut för att ta emot samtal, ca 40 öre.

- 6 cent för att skicka ett textmeddelande, ca 50 öre.

- 20 cent per megabyte (MB) för att ladda ner data eller surfa på internet  (betalas per använd kilobyte), ca 1,80 kr.

Pristaket är tänkt att fungera just som ett tak. Teleoperatörerna kommer själva kunna erbjuda ännu lägre priser om de vill vilket också är EU´s förhoppning.