Igår sänkte Riksbanken reporäntan med 0,25 procentenheter från 2,00 till 1,75 %. Orsaken är främst oron kring skuldkrisen i Europa och inbromsningen i våran egen ekonomi.
Normalt följer bankerna med i Riksbankens rörelser men inte på senare tid. Storbankerna tänker inte sänka sina räntor efter Riksbankens besked:
-”25 punkter räcker sannolikt inte för att det ska bli några stora effekter på tremånadersräntan”, säger SEB´s privatekonom Gunilla Nyström.
-”Det kommer inte ha någon effekt för våra boräntor, i alla fall inte 3-månadersräntan”, säger Michael Skytt som är bolånechef på Nordea.
-” Nej”, säger Handelsbankens presschef Bengt Carlsson.
Så det står alltså klart att trots Riksbankens sänkning tänker inte storbankerna sänka sina boräntor. Hur kan det då komma sig? Enligt bankerna beror det på krisen i Europa som gör att räntorna stigit på de lån som de själva tar för att sedan ge dig som bolåntagare. Dessutom menar de att kraven ökat på att bankerna måste ha större pengarreserver och dessa ska då tas från bankkunderna. Vinsterna är man inte beredd att tumma på. Tvärtom har många bank-vd:ar den senaste tiden gått ut med att de ska öka marginalerna på sina redan goda vinster. Detta har fått politiker och andra att kritisera bankerna för att inte ställa upp i dessa orostider utan tvärtom krama ur ännu mer kapital från landets privat- och företagskunder.
Orsaken till detta relativt nya fenomen – att reporäntan och de rörliga boräntorna inte följs åt beror alltså enligt bankerna på att deras ränta de får betala för att låna gått upp. Kopplingen reporäntan-rörlig boränta är därför inte lika tydlig i dessa orostider.
Stibor 3 månader, en av de räntor som bankerna lånar av varandra till, har stigit under året. Från 1,95 % vid årets början till 2,68 % (1:a december). Reporäntan har gått från 1,25 % till 2,00 % (1:a december).
Hur mycket har bolåneräntorna ökat under samma period?
Storbankerna har i snitt höjt sin 3 månaders rörliga boränta med 1,24 procentenheter från årets början till den 1:a december. Detta ska jämföras med reporäntan som höjts med 0,75 procentenheter och Stibor 3 månader som stigit med 0,73 procentenheter. Detta innebär att bankerna i skrivande stund tar ut minst 0,51 procentenheter mer än vad den genomsnittliga ränteutvecklingen varit. Om dessa höjda marginaler, 51 punkter, beror på krisen i Europa, uppbyggande av kassareserver eller ökade vinster står var och en fritt att själv bedöma.
Gör vi om detta i pengar innebär det att svenska bolånetagare med 2.000.000 kr i rörliga lån betalar 10.200 kr för mycket varje år. Pengar som går direkt ner i bankernas kassavalv. Pengar som alltså inte beror på att bankerna har dyrare upplåningskostnader.
Slutsats
Detta leder oss dessvärre till en tråkig slutsats. När ekonomin i Sverige stannar av och behovet av stimulans och köpkraft ökar så minskar tvärtom densamma på grund av att lånen blir dyrare. Riksbankens räntevapen, som till del används för att stimulera ekonomin i dåliga tider, är i stort satt ur spel. Kvar är då finanspolitiken dvs Regeringens och Riksdagens förmåga och möjligheter till att hjälpa Sverige upp igen. Storbankerna har dessvärre inte dragit sitt strå till stacken utan tvärtom försvårar möjligheterna för ekonomins återhämtning. Det är en sak att ta betalt för de kostnader man har men att dessutom lägga på ännu mer…det är osmakligt i dessa tider och är anledningen till att finansminister Anders Borg mfl öppet kritiserat bankerna den senaste tiden.
Oroande är också hur länge Riksbankens räntevapen kommer vara satt ur spel. Lyssnar man till bolånecheferna på bankerna så påverkar direktionens beslut endast marginellt om ens något de korta boräntorna.
Det är även tydligt att konkurrensen på bolånemarknaden minskat betänkligt. Aktörerna är fler än för 10 år sedan men räntorna, alltså priserna på lånen, skiljer sig ytterst marginellt mellan långivarna. Man kan tro att det råder en tyst överenskommelse att inte starta ett priskrig för att öka sina marknadsandelar. Tidigare verkade statliga SBAB för en press nedåt på boräntorna. Man var aggressiv och mer eller mindre tvingade de andra bankerna att sänka sina räntor. 2003 gjorde man så att räntan för bostadsrätter och fritidshus blev densamma som för villor och två år senare avskaffade man topplånen. Numer är läget dessvärre annorlunda. Lönsamhetsproblem och annat har lett till att den tidigare prispressaren lagt sig på samma nivåer som alla andra och vips har den så effektiva prispressaren försvunnit.
Vad ska man då göra som bolånekund idag? Som alltid ska du be om att få en bättre ränta än den som är officiell. Går banken inte med på detta så är det bara att flytta lånet till en annan bank. Små skillnader i ränta gör massor på så lång sikt och med så stora pengar som ett normalt bolån handlar om. Ta hjälp av Finansportalens boränte-tabell för att se vad bankerna har för räntor och använd sedan denna för att förhandla ner din ränta.
Det går tyvärr inte att lita på Riksbankens räntesänkningar om du vill ha mindre lånekostnad den närmaste framtiden. Vi kan dock hoppas att signalerna som dom skickar plockas upp på marknaden framöver och att bankerna förstår att de inte kan mjölka oss kunder omotiverat mycket hur länge som helst. Sämre köpkraft och en längre långkonjunktur gynnar ingen. Det är trevligt med välfyllda kassavalv och sköna tvåsiffriga marginaler men till vilket pris?
Vad tycker du om att bankerna inte sänker sina räntor efter Riksbankens räntesänkning? Kommentera gärna med hjälp av kommentatorsfunktionen här under.