Vi svenskar är ett fondsparande folk. Vi sparar i fonder privat, i våra tjänstepensioner och inom premiepensionssystemet. Loggar vi in på vårat PPM-konto följer rader på rader med olika fonder. Det är räntefonder, blandfonder, BRIC-fonder, hedgefonder och aktivt eller passivt förvaltade fonder. Helt kort är det verkligen en djungel därute och det är lätt att bara ge upp och låta någon banktjänsteman eller slumpen välja fonder åt en. Det blir helt enkelt för mycket att ta in.
I detta blogginlägget kan du läsa om den stora fondbluffen som vi har på sparmarknaden idag. Kanske hjälper den dig att få en bättre avkastning på ditt fondsparande och förhoppningsvis får du en aha-upplevelse när du inser hur läget faktiskt är. Längst ned i denna texten finner du länkar till tidigare artiklar och mer information om fonder och fondsparande.
Den stora fondbluffen
Den här artikeln behandlar i första hand Sverigefonderna hos de fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. En Sverigefond kan vara aktivt eller passivt förvaltad. I korthet innebär det att den aktiva fonden har en förvaltare som försöker hitta de bästa aktierna på den svenska börsen. Tanken är att förvaltaren på detta vis ska kunna generera en avkastning i fonden som överstiger Stockholmsbörsen i snitt. Den passiva fonden, som brukar kallas för indexfond, har ingen aktiv förvaltare som försöker hitta de bästa aktierna utan placerar enbart efter hur börsen ser ut. Oftast innebär detta att fonden placerar i de 30-300 största bolagen på börsen. Fondens mål är alltså inte att ge en bättre avkastning än börsen utan att ligga ungefär som börsen i helhet går.
Detta är den största skillnaden mellan aktiva och passiva fonder. Den aktiva försöker gå bättre än börsen och den passiva går som börsen går men det finns fler skillnader. Avgifterna är högre i de aktiva fonderna än i de passiva. Det beror på att den aktiva fonden har högre kostnader eftersom de har en förvaltare eller ett förvaltarteam som ska avlönas och ersättas för analys, resor, bonusar med mera. Den passiva fonden sköts ofta av datorer som köper aktier så att den hela tiden går som börsen går. Skillnaderna är stora. De aktiva fonderna kostar i snitt 300 % mer än de passiva. En vanlig avgift för en aktiv Sverigefond är 1,40 % och för en passiv 0,40 %.
Men det kan det ju vara värt? Det räcker ju att förvaltaren får en procents bättre avkastning varje år så har man som sparare tjänat in den högre avgiften som den aktiva fonden har. Det är naturligtvis sant men hur har det visat sig gå i verkligheten? Vilken typ av Sverigefond har gått bäst? Den med en aktiv förvaltare och en högre avgift eller den passiva med en låg avgift?
De fyra storbankernas aktiva respektive passiva Sverigefonder
Stockholmsbörsen hittills i år: -20,3 %
| Fond |
Utv i år |
Utv 1 år |
3 år medel |
5 år medel |
Avgift |
| Handelsbanken Sverigefond |
- 19,2 |
- 13,0 |
+ 8,0 |
- 0,1 |
1,40 % |
| Handelsbanken Sverigefond Index |
- 18,8 |
- 12,7 |
+ 7,2 |
- 0,6 |
0,65 % |
|
|
|
|
|
|
| Nordea Sverigefond |
- 20,8 |
- 15,4 |
+ 6,4 |
- 1,2 |
1,42 % |
| Nordea Indexfond Sverige |
- 18,1 |
- 12,0 |
+ 7,3 |
- |
0,40 % |
|
|
|
|
|
|
| SEB Sverigefond |
- 19,1 |
- 12,6 |
+ 7,1 |
- 0,8 |
1,30 % |
| SEB Sverige Indexfond |
- 17,8 |
- 10,9 |
- |
- |
0,40 % |
|
|
|
|
|
|
| Swedbank Robur Sverigefond |
- 21,9 |
- 15,4 |
+ 6,6 |
- 1,0 |
1,40 % |
| Swedbank Robur Indexfond Sverige |
- 18,1 |
- 12,0 |
+ 7,0 |
- |
0,40 % |
Källa: Morningstar
Tar man en titt i tabellen ovan inser man snabbt att resultatet är anmärkningsvärt. De aktiva Sverigefonderna lyckas inte prestera bättre än de passiva indexfonderna. Dessutom har de en avgift som är tre gånger så hög. Med andra ord. Du betalar 300 % mer pengar för att få samma sak. Detta är en väl dold företeelse som funnits i urminnes tider på fondmarknaden. Hur kan då detta förekomma? Sanningen är den att vi fondsparare har ett kunskapsunderläge gentemot våra banker. Vi vet inte att detta förekommer och litar blint på att den snälla rådgivaren på banken gör det som är bäst för oss men sanningen är den att bankerna verkar i en marknadsekonomi där de, som alla andra, vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Därför blir du sällan rekommenderad att välja den billiga indexfonden för den tjänar inte banken lika mycket pengar på. Istället lockar man med att en aktiv förvaltare, som varje dag sitter och analyserar aktier, ska kunna ge dig en högre avkastning än indexfonderna som bara går som börsen går – men som vi ser i tabellen…så är sällan fallet.
Det finns dock undantag, och de finner man ofta hos de mindre fondbolagen. Ett exempel är svenska Spiltan Aktiefond Stabil som mot en avgift på 1,50 % utklassar storbankernas Sverigefonder. En aktiv förvaltare värd namnet.
Fler artiklar om fondbluffen
Finansportalen har många gånger tidigare berört problematiken kring fonder och avgifter. På länkarna här under kan du läsa mer och skaffa dig en bättre kunskap och avkastning på ditt fondsparande.
1) Fondskolan – här kan du lära dig det mesta om fonder och fondsparande
2) Bankernas fondbluff - en reflektion över ett avslöjande av SVT´s Uppdrag Granskning om hur en sparare med en fond på 1,5 % i avgift kan förlora upp till 39 % av sina sparpengar till fondbolagen.
3) Din pension äts upp av fondbolagen – om hur viktig fondavgiften är för hur mycket du får över till din pension i framtiden
4) Fondavgifternas betydelse – en artikel om hur mycket mer två olika fondsparare får behålla av sina pengar vid olika avgifter
5) Aktier vs Fonder – här kan du läsa mer om skillnaderna mellan aktier och fonder och fördelarna/nackdelarna med de två olika placeringsformerna