Igår rapporterade pensionsrådgivaren Söderberg & Partners att skuldbördan är tung för vissa pensionsbolag. Problemet som uppstått är att de långa räntorna på marknaden (som livbolagen bland annat placerar på) sjunkit till så låga nivåer att det är svårt att kunna garantera sina kunder den utlovade avkastningen. Dessutom bidrar börsfallen till att det är omöjligt för livbolagen att kompensera låga räntor med bra avkastning på börsen. I korthet innebär detta att livbolagens tillgångar minskar och för en del kan det handla om en så ansträngd nivå där man framöver riskerar att inte ha täckning för den skuld man har till framtida pensioner.

Söderberg & Partners bedömer att följande livbolag är illa ute: Salus Ansvar, Länsförsäkringar Liv, SPP Liv, statliga Kåpan och Försäkringsbranschens Pensionskassa. De har en så låg konsolideringsgrad (tillgångar i förhållande till skulder) att de riskerar att gå omkull om situationen förvärras eller om inte åtgärder som tex höjda premier eller sänkt avkastning för sina sparare införs. Länsförsäkringar Liv har tex redan stoppat nyteckningar i sin traditionella försäkring och SEB Trygg Liv har halverat sin återbäringsränta från 6 till 3 %.

Bland de starka livbolagen med god finansiell ställning finner vi AMF Pension, Skandia Liv och Folksam. Samtliga är gamla bolag som haft möjligheten att bygga upp en sund buffert genom åren vilket gjort att de kunnat ha en större del av sina investeringar på aktiemarknaden och därmed över tid levererat en bättre avkastning till lägre risk än många andra bolag.

Vad innebär då detta för dig som pensionssparare?

1) Fundera över om det är värt att flytta ditt sparande till ett bättre alternativ om möjligt. Allt pensionssparande går tyvärr inte att flytta men har du nyligen börjat ett sparande eller om bolaget infört en flytträtt på äldre sparande så kan det vara lönsamt att byta till en finansiellt starkare aktör.

2) Konkurs. Risken för att ett svenskt livbolag går i konkurs är liten. Det som sannolikt skulle inträffa är att ett annat bolag tar över kunderna och deras sparande. Dock skulle det förmodligen innebära att du får en mycket dålig avkastning framöver. Skulle ett bolag ändå gå i konkurs prioriteras spararnas pengar framför många andra fodringsägare men en garanti för att få tillbaka samtliga medel finns inte.

Vill du veta mer om pensionssystemet och de olika delarna?

Läs mer på Finansportalens pensionstjänst

Tallinn, Riga, Budapest och Prag. De är storstadsresmålen som är billigast för svensken i höst. Generellt är det österut man ska bege sig för att få mest för sin reskassa enligt en undersökning av Forex Bank som bland annat jämfört priser på hotell, taxiresor och mat i 25 storstäder runtom i världen.

Minst för pengarna får du i Genevé, New York och Oslo.

Snart får mer än 2 miljoner småhusägare ett brev från Skatteverket med ett förslag på nytt taxeringsvärde. Redan nu kan du som småhusägare se vilket förslag du fått via e-tjänsten ”Fastighetsdeklaration, småhus” på Skatteverket.se. Där kan du bla se försäljningar som gjorts i närområdet och som påverkat ditt taxeringsvärde. Tänk på att kritiskt granska förslaget. Stämmer tex bo- och biareorna med verkligheten? Finns det omständigheter som motiverar ett lägre taxeringsvärde? Deklarationen ska vara inlämnad senast den 1:a november. Läs mer på: www.skatteverket.se/privat/skatter/fastigheterbostad/fastighetstaxering/

50 %. Så mycket kan det skilja i pris mellan två likvärdiga bredbandstjänster. Åtminstone om man jämför prestanda och villkor på pappret. Det visar en ny undersökning av Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE).

.SE har jämfört de faktiska hastigheterna hos de fyra största bredbandsoperatörerna (Telia, Tele2, Bredbandsbolaget och Comhem) och satt de i förhållande till vilka som har bäst pris på de olika teknikerna ADSL, bredband via kabel-tv och fiber.

Prisskillnaderna är stora. Cirka 50 % kan det skilja mellan likvärdiga alternativ och sett till pris per megabit/sekund kan det variera mellan 4 kr upp till 125 kr beroende på leverantör. Generellt kan man säga att ju långsammare bredbandsteknik desto högre blir priset per hastighet.

En möjlighet att vid en jämförelse kunna spara mycket pengar alltså för oss bredbandskunder.

De mest prisvärda operatörerna – ADSL

1,5-2 Mbit/s – Telia

6-8 Mbit/s – Telia

12-24 Mbit/s – Tele2

De mest prisvärda operatörerna – bredband via kabel-tv

8-10 Mbit/s – Comhem

12-25 Mbit/s – Comhem

50-100 Mbit/s – Tele2

De mest prisvärda operatörerna – fiber

-1,5 Mbit/s – Tele2

8-10 Mbit/s – Tele2

50-100 Mbit/s – Bredbandsbolaget

Klicka här om du vill jämföra priser och hastigheter på olika bredband

Bopriserna sjunker. Det visar färsk statistik nu på morgonen från Mäklarstatistik. Under de tre senaste månaderna har bostadsrätterna sjunkit med i snitt 3 % medan villorna sjunkit 1 %. Stort utbud av objekt i kombination med ekonomisk oro i omvärlden tros ligga bakom prisnedgångarna. Mest sjönk priserna i Malmö-området medan Stockholm hade en relativt stabilare utveckling.

Rörligt eller fast elavtal? Den frågan ställer sig många hushåll nu när termometern kryper nedåt och förra vinterns skyhöga elpriser åter dyker upp i minnet.

Frågan är: Vad ska man göra inför vintern?

Den senaste tiden har inneburit mycket regn i Sverige och Norge och nivån i vattenmagasinen är bra. Elpriserna har pressats nedåt och det borde vara ett tecken på att rörligt elpris inte är dumt under vintern men samtidigt kommer inte kärnkraften gå på full fart enligt Energimarknadsinspektionen som bedömer att reaktorerna kommer gå på 40 % kapacitet beroende på revisioner och olika problem. I söndags togs tex Ringhals reaktor 3 ur drift efter problem med reaktorn och när den kommer igång igen är oklart. Så när vintern slår till och efterfrågan på el stiger kommer vi förvisso ha bra med vatten i magasinen men kärnkraften kommer gå på halvfart. Energin måste då eventuellt hämtas någon annanstans ifrån och nära tillhands står tysk el och de priserna är högre än de nordiska. Det kan även vara så att elmarknaden redan prisat in problemen med de svenska kärnkraftverken varpå det inte kommer som en chock senare i vinter. Men ingen kan veta säkert.

De senaste två vintrarna har fått oss svenskar att se över sina avtal. Bara under juli månad i år bytte 36.000 st hushåll elbolag enligt Statistiska Centralbyrån. Även i Finansportalens jämförelse över elpriser märks en ökad aktivitet den senaste tiden. Fjolårets chockpriser vill ingen uppleva igen.

Men hur ska man då göra? Vad kommer hända med elpriserna? Vilket avtal och vilket elbolag ska jag välja? Den trista sanningen är den att det vet vi först med facit i hand i vår nästa år. En undersökning från Konsumenternas elbyrå som sträcker sig tillbaka till 2004 visar att det bästa valet har varit 3-åriga avtal följt av rörliga. 1-års-avtal har varit dyrast. Frågan är bara hur mycket vikt man som elkund kan lägga vid en undersökning som bara har 7 år som mätunderlag som dessutom omfattar åtminstone 2 st ”extrema” år.

Det finns några huvuddrag du kan välja mellan och mycket handlar om hur kall vintern kommer bli och därmed efterfrågan som i sin tur avgör hur mycket dyrare importerad el som Sverige kommer behöva. Det säger sig självt att det mest rör sig om gissningar för en genomsnittlig svensk och då kvarstår egentligen bara frågan: Hur riskbenägen är jag och vilka marginaler har jag?

Olika elavtal

1) Rörligt. Är du beredd att åka berg- och dalbana med ett rörligt elpris som sedan 2007 har varit ett okey val? Tror du att vintern blir mild och att nivåerna i vattenmagasinen kompenserar för ett lägre kapacitetsutnyttjande i dom svenska kärnkraftverken. Välj ett rörligt elpris.

2) Bundet. Känner du oro inför vinterns elpriser och vill veta på förhand ungefär hur stor din elräkning kommer bli? Välj ett bundet avtal. Du tar risken att betala onödigt mycket men samtidigt skyddar du dig mot eventuella chockpriser. Hos många elbolag finns möjligheten att mot en kostnad teckna om ett avtal ifall elpriset sjunker.

3) Mix. Hos många elbolag kan du välja att ha ett rörligt elavtal under året som görs om till ett bundet förutbestämt pris under vintermånaderna (oktober-mars). Ett mellanting för dig som vill ha rörligt pris men inte vill riskera eventuella chockpriser under vintern.

Tillsvidareavtal

Har du ett sk tillsvidareavtal så teckna ett riktigt avtal fortast möjligast. I nästan samtliga fall är tillsvidareavtalen mycket dyrare än andra alternativ. Omkring en miljon svenska hushåll har fortfarande denna avtalsform vilket är onödigt dyrt så om du är osäker, kontakta ditt elbolag och hör med dem och välj ett annat riktigt avtal. Tillsvidareavtal får du om du flyttat till en ny bostad eller om ett gammalt avtal löpt ut och du inte tecknat nytt.

Förhoppningsvis har du fått lite klarhet i olika alternativ som finns inför vintern och resten av året för den delen.

Jämför elavtal och spara pengar

På Finansportalens jämförelse över elbolag och elpriser kan du finna de bästa elavtalen för alla olika avtalsformer. Jämför och byt redan idag så behöver du inte oroa dig i onödan när vintern kommer.

Riksbanken meddelade nu på morgonen att reporäntan lämnas oförändrad på 2,00 %.

Oron för den statsfinansiella situationen i omvärlden har ökat och de globala tillväxtutsikterna har försämrats. Inbromsningen i svensk ekonomi väntas därmed bli mer uttalad jämfört med bedömningen i juli. Direktionen har därför beslutat att nu lämna reporäntan oförändrad på 2 % och skjuta fortsatta höjningar något framåt i tiden skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Prognosen för reporäntan framöver sänks något. 2012 väntas räntan i genomsnitt ligga på 2,4 % för att 2013 stiga till i genomsnitt 2,9 %.

Jämför räntor på:

Sparkonton

Bolån

Lån utan säkerhet

Sommaren är över och hösten har börjat greppa tag i landet. Resebyrån Ticket har sammanställt statistik över svenskarnas resande i somras. I topp hamnade Antalya, Mallorca och Kreta. Att åka till en storstad var även populärt och i topp där finner vi London, New York och Barcelona.

Funderar du på att boka en resa? Jämför först priser på resor här

Så här ser olika nyckeltal över Sveriges ekonomi ut just nu.

Här finner du fler nyckeltal över Sveriges ekonomi