Skyhöga elpriser, stigande bolåneräntor och bensinpriser. Det är några av de saker som skapar oro i våran privatekonomi enligt Nordeas årliga Trygghetsindex. Undersökningen bygger på intervjuer med 1.015  personer mellan 16-65 år.

I topp återfinns föga överraskande energipriserna följt av bensinpriset och oron över att förlora sin sparade buffert. Drygt en tredjedel känner sig oroliga för ränteläget och vad det ska få för effekter på plånboken under året.

På Finansportalen finner du flera tjänster som hjälper dig sänka dina kostnader och stärka din privatekonomi och därmed minska din oro.

Klicka här:

Jämför elpriser och hitta ett billigare elbolag

Jämför bolån och sänk dina räntekostnader

Har du inte gjort något aktivt val av elavtal har du förmodligen ett så kallat tillsvidareavtal. Det är precis som det låter, ett avtal som löper tillsvidare, och kostar landets elkonsumenter enorma summor varje år. Faktum är att denna avtalsform ofta är så dyr att den största vinsten man som elkonsument kan göra är att helt enkelt bara välja ett annat avtal för att dramatiskt sänka sin elkostnad. I Sverige idag har cirka 25 % denna avtalsform.

Faktum är att det dessutom är stora skillnader i pris mellan olika tillsvidareavtal. Beroende på var i landet du bor kan priserna variera så mycket som 10.000 kr per år. Det skriver Villaägarna idag i ett pressmeddelande.

Villaägarnas utredning visar även att det elbolaget som hållit de lägsta tillsvidarepriserna under första halvåret 2010 är Pite Energi Handel, med ett genomsnittligt pris på 112 öre per kWh. Det högsta tillsvidarepriset har Elverket Vallentuna stått för, med ett genomsnitt på 165 öre per kWh.

Tips! Sänk din elräkning
Med Finansportalens tjänst kan du jämföra och skaffa billigare el

2010 är till ända. Ett händelserikt ekonomiår med en stark börs, chockhöga elpriser, återhämtning från finanskrisen och stigande reporänta. Nu är vi inne i 2011 och här följer en guide med nyheter för året som påverkar dig och din privatekonomi.

Så här blir din privatekonomi 2011

1) Stigande reporänta. 2010 var året då reporäntan började stiga från tidigare rekordlåga nivåer. I år väntas räntan fortsätta stiga. 1,7 % i genomsnitt för året väntar sig Riksbanken i sin egen prognos. Det innebär att räntan kan komma att höjas några gånger under året med stigande räntekostnader som följd. För ett miljonlån kan det innebära 300-500 kr mer i månaden.

2) Energikostnaderna ökar. Kärnkraftverk på halvfart och dåliga vattenflöden kan ge ökade energikostnader under året i kombination med skattehöjningar. På el höjs skatten upp till 10 kr per månad. Dieselskatten höjs med 25 öre inklusive moms.

3) Stigande hyror. Bostadshyrorna väntas öka med ca 2-3 % i snitt över riket.

4) Stigande inflation. Konjunkturinstitutet bedömer att inflationen blir 1,6 % under året.

5) Mer pengar hos hushållen. Konjunkturinstitutet bedömer att hushållens disponibla inkomster ökar med 2,4 %.

6) Kommunal- och landstingsskatt. De flesta kommuner gör inga eller små förändringar med kommunalskatten. Kolla med Skatteverket eller din kommun vad som gäller för dig. Inget landsting höjer skatten.

7) Statlig skatt. Brytpunkten för statlig skatt höjs. På inkomster över 32.967 kr per mån tas statlig inkomstskatt på 20 procent ut i år. Över 46.741 kronor tillkommer 5 procent.

8) Höjt grundavdrag.  Inkomster upp till 18.199 kr är skattefria.

9) Prisbasbeloppet höjs. Från 400 kr till 42.800 kr. Det påverkar mängder av ersättningar från staten såsom sjukpenningen som max kan ge 682 kr per dag och föräldrapenningen som stiger till 910 kr per dag.

10) Fastighetsavgiften. Höjs med 125 kr till 6.512 kr.

11) Skattefri uthyrning av privatbostad. From i år höjs schablonbeloppet med 6.000 kr. Det innebär att du numer kan hyra ut ditt småhus upp till 18.000 kr per år utan att behöva betala skatt.

12) Pension. Inkomst- och tilläggspensionerna sänks med ca 4 % samtidigt som skatten för pensionärer sänks. Det ger en nettoeffekt på ungefär plus minus noll. Garantipensionerna höjs med cirka 1 %.

13) Äldre förvärsarbetare. Fyllde du 65 år i fjol och jobbar i år får du på de första 100.000 kronorna ett skatteavdrag på 20 %. Över 100.000 kr ger skatteavdrag på 5 % upp till ett tak på 300.000 kr i årsinkomst.

14) Student. För dig som är student höjs studiemedlet från och med 1:a juli med 116 kr per vecka. Bidragsdelen höjs med 40 kr och lånedelen höjs med resterande belopp. Räntan på studielånet blir 1,9 %. Studenter kan numer även tjäna upp till 68.480 kr per halvår utan att förlora studiemedel.

15) Vårdbidrag. Ett helt vårdbidrag hamnar på 8.917 kr.

16) Billigare tjänstebil. Statslåneräntan för 2011 sätts till 2,84 %. Det är en sänkning jämfört med i fjol och till glädje för alla med tjänstebil då förmånsvärdet sänks i sin tur. Trots att basbeloppet ökat ger räntesänkningen totalt ett lägre förmånsvärde.

Tips! Sänk dina privata kostnader i år
På http://www.finansportalen.se/finansguiden.htm finner du bra tjänster som hjälper dig spara tusenlappar!

När vi svenskar ska spara gör vi det helst på ett sparkonto. Under det tredje kvartalet 2010 satte vi svenskar in 22 miljarder kr på bankboken och har nu tillsammans totalt 996 miljarder kr på olika typer av sparkonton. Sparkontot ökar i popularitet i takt med att räntorna stiger. Från och med årsskiftet höjs även den statliga insättningsgarantin från 500.000 kr till 100.000 euro dvs cirka 900.000 kr.

Vill du hitta de bästa räntorna på olika sparkonton?

Med Finansportalens populära jämförelse över alla sparkonton kan du finna de bästa räntorna och villkoren.

Så här ser olika nyckeltal över Sveriges ekonomi ut just nu.

Här finner du fler nyckeltal över Sveriges ekonomi