De flesta skulle nog svara ja på den frågan. Mäklarna och bankerna är övertygade. I dagliga säljmöten runtom i landet får hus- och lägenhetsköpare veta att bostaden är en investering. Och på sikt stiger ju dom också i värde hela tiden…

Det finns dock anledning att stanna upp och syna detta ”faktum” som blivit en sanning genom träget arbete från mäklar- och bankhåll och den genomsnittlige bostadsköparens okunskap.

Först och främst. Varför köper de flesta en egen bostad?

- Man måste ha någonstans att bo
- Man vill ha möjligheten till större påverkan på sitt boende än vad som är möjligt vid hyreskontrakt
- Man vill ta del av en framtida uppgång på bostadsmarknaden

Till detta kan det naturligtvis komma lokala företeelser som att man vill bo på en specifik plats där alternativet endast är att köpa sin bostad.

Att ett bostadsköp hör bland de stora ekonomiska åtagandena vi har här i livet är nog rättvist att säga.

Men varför är det då tveksamt om man kan se det som en investering?

- Konsumtionsobjekt. Att bo kostar mycket pengar. Förutom de uppenbara kostnaderna såsom månadsavgifter, värme, skatt, försäkring och liknande tillkommer kostnader för renoveringar (oavsett om det behövs eller inte), nyinköp av möbler för att få in lite nytt, nya gardiner emellanåt, saker som går sönder och allmänt underhåll. Varje månad går det ett flöde från plånboken till poster som dessa ovan och inget flöde kommer den motsatta vägen. Endast vid en försäljning kan vi ta del av en eventuell värdestegring.

- Prisökningar. Från och med 1981 fram till 2007 har den generella fastighetsprisökningen på småhus och fritidshus legat omkring 500-600 %. Under 26 år har alltså ett hus för 1 miljon stigit till 5-6 miljoner. En fantastisk ökning! Åtminstone i reda pengar. Inflationen har under perioden stigit med cirka 250 %. Problemet är bara att detta är start och slutpriser vid jämförelsen. Under perioden har priserna, som allt annat i vår ekonomi, åkt berg och dalbana med toppar och bottnar om vartannat. En generell ökning – javisst, men har man haft otur att pricka in en tillfällig topp på bostadsmarknaden har man kunnat få vänta länge innan man ”fått tillbaka” det ursprungliga värdet. Som tex under krisåren på 90-talet. Den som köpte sitt boende år -91 fick vänta till -98 innan värdet på bostaden matchade det man själv gav för den 7 år tidigare. Verkligheten är dessutom mer problematisk än vad statistiken lyckas förmedla. Dessa siffror visar på den generella prisökningen vilket varit god men lokalt kan variationerna vara mycket stora. Stockholms innerstad har på många sätt sin egna logik medan mindre orter kan ha helt andra förutsättningar och variationer beroende på enskilda händelser såsom nedläggningar av industrier o dyl.

Problemet med värdestegringar är att det förmodligen inte bara är din lägenhet eller ditt hus som ökat i pris när du säljer. Runtomkring dig har andra fastigheter också ökat i pris. De flesta som säljer (om det inte är pga skiljsmässa, sjukdom eller arbetslöshet o dyl) och vill flytta till något nytt gör det för att byta upp sig till något bättre. Något som är lite finare, kanske lite större med bättre läge och så vidare. Det gör att en normal bostadskarriär generellt innebär en snurr uppåt i pristrappan med större och större lån därför att vid en försäljning har även de bostäder man är intresserad av stigit i pris. Så nu när du är intresserad av den nya bostaden får du betala för dennes värdestegring.

- Förändringar i levnadsförutsättningarna. Problemet med att se bostadsköpet som en investering är att investeringens placeringshorisont är avhängigt av dig som köpare. Skulle du få problem med arbetslöshet, skiljsmässa, tillfällig sjukdom eller liknande så kan du tvingas sälja din bostad – oavsett om du egentligen vill eller inte. Har du då haft oturen att köpa på en tillfällig topp och priserna sjunkit så är bostaden plötsligt inte en så fantastisk placering. Bara en så till synes liten prisförändring som 5 % kan få mycket stora effekter på tex en villa i Stockholmsområdet. Har du då dessutom belånat huset till stor del och inte amorterat under perioden kan det bli problematiskt. Ställer vi bostadsköpet mot till exempel en klassisk investering som fonder eller aktier blir skillnaderna tydligare. En tillfällig förändring i levnadsförutsättningarna behöver inte få samma effekt. En investering bör kunna ha sitt eget liv och arbeta på lång sikt opåverkbar av hur ens livssituation ser ut för tillfället.

- De verkliga kostnaderna. Vanligtvis beräknas en vinst i en bostadsaffär genom att man subtraherar det man köpte bostaden för och adderar försäljningen. Blir det något över är det en vinst. Problemet här är att det inte är den verkliga sanningen. För under tiden har du haft kostnader i skatt, underhåll, försäkringar och dylikt. Du har dessutom förmodligen betalat in räntekostnader. Dessa kostnader är mycket stora i förhållande till lånet och lånets löptid som ofta är runt 30-40 år för en bostad. När man sedan tar hänsyn till dessa kostnader när man tittar på vinsten vid försäljningen blir det inte lika roligt som det först kan tyckas. Återigen. Köpesumman och försäljningssumman döljer de verkliga kostnaderna under perioden och vinsten X är i själva verket mycket lägre.

Usch vad trist och tråkigt. Att köpa bostad verkar ju inte vara så bra. Nja riktigt så är det ju inte heller. För faktum är att fastigheter haft en bra generell ökning. Under långa perioder ligger prisökningarna öve de allmänna prisökningarna i samhället. Det är bara det att de då och då hamnar under i tider av kris och ekonomiska problem. För att argumenteringen ska vara rättvis måste den också ställas mot jämförbara alternativ och i Sverige är det hyresrätten. Ett argument en bostadsköpare kan ha är att han eller hon ”betalar till sig själv” vid bostadsköpet. Till skillnad från ett hyreskontrakt där hyran går direkt till fastighetsbolaget ”betalar du dig själv” som bostadsägare när du amorterar dina lån och får ta del av den eventuella värdestegringen bostaden ger.

Det är dags att ta kål på myten om att ett bostadsköp är en investering

Endast om du köper en fastighet i syfte att hyra ut den blir det en fråga om investering. Köper du en fastighet i syfte att sälja den dyrare framöver blir det en spekulation. Ett bostadsköp du gör för att själv konsumera boendet är ett bostadsköp för att bo – inget annat. Att det sedan kan innebära den trevliga effekten att bostaden ökat i värde den dag du ska sälja den är en annan sak och inte på förhand givet eller kalkylerbart. Nej anledningen till att banker och mäklare så ofta säger till sina kunder att bostaden är en bra investering är för att de tittar på den generella prisökningen över tid och inte berättar om de verkliga dolda kostnaderna som faktiskt avgör om det är fråga om en vinst i realiteten eller inte. För bankerna och mäklarna är ett bostadsköp däremot en fantastisk investering. Så länge du kan betala dina räntekostnader och försäkringar har de låst dig till dem under en lång tid framöver. Kan du sedan inte betala av någon anledning så har banken genom pantbreven första tjing på den eventuella värdestegringen. Så därför är det alltså viktigt att vi bostadsköpare ökar våran kunskap om detta förhållande. Tyvärr råder det en stor okunskap och förståelse om detta vilket gör att en presumtiv bostadsköpare som kanske tvekar eller är lite osäker inför köpet sänker sin gard och skriver på köpe- och lånekontraktet när mäklaren slarvar och slänger till med att ”det här är en bra investering” och ”bostäder stiger ju alltid i pris så…”.

I söndags förstatligades den lettiska banken Parex Bank. Banken är den näst största i landet och har i Sverige kontor i Malmö, Göteborg och Stockholm med cirka 4000 svenska kunder. Orsaken till förstatligandet uppges vara att lettiska sparare pga oro för sina sparpengar tagit ut stora belopp på kort tid och därmed har bankens likviditet blivit ansträngd.

Den lettiska staten uppger att de inte har för avsikt att vara några långsiktiga ägare av Parex och att de kan tänka sig att sälja till en ny investerare så fort som möjligt.

Det är alltså viktigt att påpeka att banken inte har lagts ned eller gått i konkurs. Vågar man då som svensk spara i banken? Ja det är ju upp till var och en att bedömma. Den svenska Finansinspektionen säger i en intervju till E24.se att ”vi har varit i kontakt med både den lettiska tillsynsmyndigheten och Parex själva. Men vi ser ingen anledning att gå ut med någon varning”.

Eftersom Parex i Sverige är en filial till bolaget i Lettland lyder de under den lettiska motsvarigheten till Finansinspektionen.

Enligt Finansinspektionen här i Sverige omfattas sparare i Parex av den lettiska insättningsgarantin på 50.000 euro, vilket motsvarar cirka 500.000 svenska kr.

Svenskt Kvalitetsindex, SKI, har idag släppt resultatet av årets undersökning om kundnöjdheten hos försäkringsbolagen bland privatkunderna. I korthet ger kunderna sitt sakförsäkringsbolag bättre betyg för fjärde året i rad vilket förklaras av att man upplever att man får mer för sina pengar hos sakförsäkringsbolagen. I topp finns Dina Försäkringar följt av Länsförsäkringar. Bland livbolagen ligger Handelsbanken Liv i topp följt av Länsförsäkringar. Pensions- och livbolagen fär bättre betyg än tidigare men som bransch ligger de markant under genomsnittet för ekonomin i helhet när det gäller nöjdheten hos kunderna. Samtliga sakförsäkringsbolag får höga betyg för sin skadereglering men generellt är man dålig på att hantera klagomål från sina kunder. Trots det är andelen klagande kunder ganska lågt enligt SKI.

Här finner du undersökningen i sin helhet

Om en månad, från och med den 9:e december, får Sveriges premiepensionssparare nya pengar att investera. De kommer som tidigare att investeras i de fonder du som sparare senast har valt och med den fördelning du då har. Totalt är det lite drygt 27 miljarder kr som fördelas ut på de olika kontona. Den genomsnittliga summan per pensionssparare är cirka 5.500 kr och som mest 9.000 kr. Beloppets storlek beror på din inkomst förra året.

Tänk på att om du vill byta fonder innan de nya medlen tillgodogörs på ditt konto måste du göra detta innan kl 24 den 4:e december. Byter du efter det genomförs bytet tidigast den 12:e december och de nya medlem kommer då till dina gamla fonder.

Så här ser olika nyckeltal över Sveriges ekonomi ut just nu.

Du finner fler nyckeltal här.