Skyhöga bränslepriser gör det tråkigt att åka till bensinmacken. Om du går i tankar att köpa en ny bil och har funderingar kring bränsleförbukning och miljö har Konsumentverket kommit ut med Nybilsguiden 2008. Enligt guiden är den snålaste bensindrivna bilen Toyota Prius, medan dieselbilen som drar minst heter Smart Fortwo. Den snålaste gasdrivna bilen är en Fiat Punto.

Länk till guiden i sin helhet (PDF 4.89 mb)

Tidningen Privata Affärer skriver i en artikel att Konsumentverket och Fondbolagens Förening kommmit överrens om att se över sina regler från 1999. Mycket har hänt på det privatekonomiska området sedan dess. Inte minst införandet av det nya pensionssystemet, PPM.

Bland annat ska de utskällda jämförelserna mellan fonder där utdelningen varit medräknad med index där utdelningen varit exkluderad tas bort där det är möjligt. Du kan läsa mer om bankernas fondbluff här.

Fondkunden ska även få alla uppgifter om avkastning efter att avgifter dragits bort, avgifterna ska vara specificerade och riskerna anges skriver tidningen.

Det är glädjande om vi kan få mer rättvis och korrekt information på fondmarknaden. Vi svenskar är ett fondsparande folk och det är minst sagt på tiden att produkterna säljs med korrekt varudeklaration.

Den frågan kommer med jämna mellanrum till Finansportalen men på senare tid är det allt fler som funderar kring räntan. Inflationen ligger i skrivande stund på 4 %. Reporäntan på 4,25 % och boräntorna 1-2 procentenheter över det. På bara ett par år har räntorna stigit kraftigt och ett miljonlån har blivit någon tusenlapp dyrare varje månad - ibland ännu mer.

Bokostnaderna är de största utgifterna för den vanlige svensken och där är förutom hyran/månadsavgiften räntekostnaderna en viktig del så det är inte märkligt att bolånekunden undrar om hur man bäst ska agera i nuläget.

Här hade jag hoppats kunna ge dig ett snabbt, enkelt och koncist svar som i ett slag minskade dina räntekostnader. För det är lätt att tro att man så kan göra när man hör diverse experter och ekonomer från våra banker. Tyvärr är det så att det inte är så lätt och orsaken är lika enkel som självklar…ingen kan se in i framtiden och se vad som ska ske.

Frågorna är många:

Vad kommer hända med tillväxten i ekonomin? Kommer arbetslösheten öka? Kommer inflationen fortsätta stiga….eller kommer den kanske sjunka? Hur kommer Riksbanken att agera för att hålla sitt långsiktiga mål om en inflation på runtomkring 2 %? Hur kommer den amerikanska bolånekrisen påverka omvärlden? Har vi sett alla effekter eller kommer det mer? Oljepriset då….fortsätter priset på energi att gå upp?

Tunga komplicerade frågor som alla i slutändan påverkar räkningen från bolåneinstitutet.

Det finns dom som aktivt försöker spå och agera när omvärldsfaktorerna ändrar sig. Det finns säkert också dom som gjort detta bra. Dom som lyckats binda räntan när den nått botten och som sedan låter lånen ligga rörligt när toppen har nåtts men detta är svårt och kanske man till och med skulle kunna säga att det är mer fråga om tur än skicklighet. Kommentera gärna och lämna din synpunkt nedan på hur du gör och tänker.

Några enkla regler kan man dock förhålla sig till när frågan ”Hur ska jag göra med räntan?” dyker upp i huvudet:

1) Vilka marginaler har jag? Klarar jag av att betala den aktuella räntan och kan jag klara av kostnaderna även om räntan skulle fördubblas? Fundera över olika scenarios.

2) Rörligt eller bundet? En gammal ”regel” är att rörlig ränta är bäst över tid. Med ”bäst över tid” menas här många många år. Upp till 20-25 år. Kanske mer. Det har visat sig att rörligt kommer med en lägre kostnad under långa tidscykler även om det under kortare tidsintervaller kan vara det motsatta. Man skulle kunna säga att man betalar för bankens risk när man väljer att binda sin ränta. Denna lilla ”merkostnad” blir då avgörande på så lång sikt som ett bolån ofta innebär. Tänk dock på att svängningarna blir större om du har en rörlig ränta. I en snabb ränteuppgång som vi har haft den senaste tiden slår en kvarts procent mycket på ett stort lån. Så punkten nr 1 är då viktig igen…har jag marginaler om räntan snabbt skulle stiga?

3) Minska risken. För den som vill minska sin risk, som kanske sover dåligt när räntan stiger, kan man göra något mellanting. Kanske dela upp lånet i tre delar. En del rörligt, en del bundet på kort tid (något år eller två) och en del bundet på längre tid (5 år-). Genom att göra så minskar du topparna och dalarna i ränteutvecklingen men du gör heller inga ”ränteklipp”.

4) Jämför räntor och byt om det lönar sig. Det börjar röra på sig på bolånemarknaden. Fler aktörer vill komma åt de lönsamma stora lånen och detta pressar priserna. Länge var statliga SBAB den ledande aktören på ”billiga” lån men fler banker och institut använder sig av SBAB som ett pristak och konkurrensen har hårdnat. Utnyttja detta. Gör det verkligen. Det kan handla om massor sparade pengar. Redan varje månad märks det i plånboken och på lång sikt gör det en enorm skillnad på bara någon tiondel av en procent. Idag är det lätt att jämföra boräntor. Du kan exempelvis använda Finansportalens boräntetabell som finns här. De flesta större tidningarna och text-tv har också räntetabeller. Jämför de olika erbjudandena med varandra och ta reda på hur mycket varje erbjudande kostar i ränta och så vidare. Kom också ihåg….bolånemarknaden är en tuff marknad för bankerna och instituten idag…så det är inte alls omöjligt att pressa ner räntorna under de nivåer som är deras listpriser. För det är vad de är. Bankerna har fortfarande bra marginaler på bolånen och blir du kund kan banken förvänta sig många år framöver av ränteintäkter och möjligheter till merförsäljning. Så utnyttja detta och förhandla. Tänk bara på att du kan behöva betala ränteskillnadsersättning om du avbryter ett bundet bolån i förtid för att byta till en annan bank. Ta reda på hur stor denna eventuella ersättning blir innan du byter så det inte kommer som en otrevlig överraskning. Har du rörligt lån behöver du inte tänka på det.

5) Förhandla bort alla avgifter. Det är snart avgift på varenda liten sak för oss bankkunder. I många branscher är faktiskt aviavgifter, årsavgifter och dylikt en mycket viktig intäktskälla. Därför nämns ofta detta som en självklarhet och lite vid sidan om: ”Och så tillkommer en årsavgift på 500 kr och en aviavgift på 25 kr då förstås”. En aviavgift på 25 kr varje månad under 30 år innebär 9000 kr….

Hoppas detta kan hjälpa dig sänka dina bolånekostnader och få mer pengar över för roligare saker nu när vädret på många ställen runtom i landet är trist och EM-festen stagnerat.

Snart kommer det bli dyrare att använda sitt bankkort. Bankerna är på väg att fasa ut de nationella korten mot internationella kort som bla gäller inom hela EU. Ett smart drag då dessa kort är belagda med avgifter. Samtidigt går Vice Riksbankschefen Lars Nyberg ut med att han önskar att bankerna inför avgifter på bankomatuttag. Syftet är att minska omloppet av kontanter då det kostar samhället mer att hantera dessa än elektroniska betalningar. Bakgrunden är en studie som säger att inköp över 70 kr är bättre om de sker med kort. Svensken tendererar enligt studien att betala med kontanter upp till 123 kr. Detta får alltså Lars Nyberg att vilja avgiftsbelägga bankomatuttagen.

Att belägga bankkunderna med ännu fler avgifter och ”tvinga” dem till kortbetalningar kan knappast vara rätt väg. Speciellt inte när man ser att årsavgifterna för bankkorten redan är på tok för höga. Sänk avgifterna på korten istället och uppmuntra konsumenten den vägen.

Tidningen Råd och Rön har jämfört bankkortsavgifter hos olika banker. Här är listan:

* Olika priser kan gälla beroende på kundgrupp.
** Två olika kort med samma villkor.

Datortidningen PC för alla har nyligen testat utbudet på mobilt bredband på den svenska marknaden.  Tidningen har undersökt de olika tjänsterna och betygsatt operatörerna. Bäst i test blev operatören 3 med 9 av 10 poäng som belönas för att ha den bästa täckningen till ett rimligt pris. Ice, med 8 av 10 poäng, utmärker sig med att ha högre hastigheter utanför tätorterna.

Bolag som kritiseras är Glocalnet (långa bidningstider), Tele2 (för lågt tak på nedladdning), Telenor (dåligt uppdaterade nät med låga hastigheter som följd) och Telia som anses ha en för dyr avgift.

Jämför olika mobila bredbandslösningar här

Testet i sin helhet finner du här

Så här ser olika nyckeltal över Sveriges ekonomi ut just nu.

Du finner fler nyckeltal här.