PPM har tittat på hur mycket av ett pensionssparande som försvinner bort som avgifter till fond- och pensionsbolag. PPM själva tar ut 0,45 % i avgift varje år. Detta ger att cirka 15 % av den totala premiepensionen försvinner bort i avgifter om pensionssparandet sker över 33 år. Detta är något som få känner till. Det är lätt att tro att den avgiften man betalar är 0,45 % och det stämmer men det är inte hela sanningen för avgiften som tas ut årligen gröper ur pensionskapitalet och ger en negativ ränta-på-ränta effekt. Negativ för dig som pensionssparare. Positiv för banker och livbolag. Jag har tidigare skrivit om avgifternas betydelse i inläggen ”Fondavgifternas betydelse”, ”Fonden utan avgifter” och ”Aktier vs fonder”.

Om 15 % i förlorade pensionspengar låter mycket är det inte i närheten av vad som äts upp av banker och livbolag utanför PPM-systemet. Myndigheten har utgått från en genomsnittsindivid som har ett pensionssparande som sträcker sig mellan 25-65 år och kommit fram till att mellan 13-32 % äts upp i traditionella livförsäkringar. En fondförsäkring med en avgift på 0,8 % äter upp mellan 24-40 % av kapitalet beroende på förvaltare. I båda fallen är AMF Pension ”billigast” och Robur dyrast. När vi kommer upp i avgifter kring 2-2,5 % blir effekten mycket större. Runt 50-60%. Att effekten kan variera så mycket emellan de olika förvaltarna beror på att de tar ut olika fasta avgifter och kapitalavgifter.

I sammanhanget är det dock viktigt att påpeka att avgiften inte är den enda parametern när du står i begrepp att välja en pensionsprodukt. Avkastning och risk är andra viktiga punkter att tänka på.

Ordningen skulle då kunna vara:

1) Hur lång tid kommer pensionssparandet ske? Det avgör hur stor risk du kan och vill ta. Är det över 15 år kan exponeringen ske till störst del mot aktiemarknaden. Kortare tidshorisont ”kräver” mer säkra tillgångar som tex räntepapper.
2) När du har benat ur vilken risknivå och produkt som passar dig kan du börja kika på olika bolag och förvaltare. Vilka kan erbjuda dig det du önskar och har behov av?
3) Ta sedan denna grupp med förvaltare och kika på deras bolags finansiella ställning. Finansinspektionen har ett system, Trafikljusmodellen, som mäter respektive bolags risker och finansiella stabilitet. I dagsläget klarar sig bolagen fint men om det kommer en börskrasch och ett par tråkiga år kan ett bolag få det svårt att klara sina åtaganden och behöva sänka sina garantier och minska riskexponeringen mot aktiemarknaden vilket sen vid en vändning på marknaden gör att bolaget hamnar efter de mer stabila aktörerna som kan ha mer aktier i sina tillgångar.
4) Titta på den historiska avkastningen. Hur har de lyckats jämfört med sina konkurrenter? Gå åtminstone 5 år tillbaka i tiden.
5) Titta på avgifterna. Det är alltså en enorm skillnad på 0,5 % och 1 % över en så lång tidshorisont som pensionssparande ofta innebär. Undvik alla fasta avgifter. Det går att förhandla bort dem.

Så här stor är urgröpningseffekten hos olika bolag

Källa: PPM. Urgröpningseffekten är hur mycket mindre den totala avkastningen blir i jämförelse med om det inte funnits någon avgift. PPM har utgått från en genomsnittsindivid som har ett pensionssparande som sträcker sig mellan 25-65 år. Exempelavgiften för fondförsäkringar är 0,8 %.