Arkiv för oktober, 2007

Publicerad 25 Okt 2007

Spara pengar på billigare bredband

Bredband är en relativt stor kostnad för ett genomsnittshushåll. En kostnad som återkommer varje månad år ut och år in. Och det finns tusenlappar att spara genom att vara lite aktiv och jämföra olika alternativ. Det är också ekonomiskt smart att fundera över sina behov. Behöver du verkligen all den kapacitet som ditt bredband ger? Du kanske klarar dig med mindre hastigheter och således betalar onödigt mycket idag. De flesta använder bredbandet till att surfa på nätet men man kan även ringa eller se på film över detsamma.

Vad ska du tänka på när du väljer bredband?

1) Vilket behov har du? Surfar du mest bara för att läsa webbsidor och kunna skicka e-post eller behöver du ha kapacitet för att kunna skicka och ta emot stora filer?

2) Hur ser avtalet ut? Är det någon bindningstid och i så fall hur lång. Kommer du behöva betala för att bryta ett avtal i förtid om du skulle behöva/vilja göra det? Läs avtalet noga och se efter om du accepterar villkoren.

3) Service och support. Vad erbjuder operatören för service och support om någonting krånglar eller går sönder? Hur och under vilka tider kan du kontakta supporten och få hjälp?

4) Tillgängligheten. Garanterar operatören att åtgärda driftstörningar inom en viss tid och erbjuder de dig någon ersättning om de inte klarar den utfästa garantin?

5) Säkerhet. Att surfa på nätet innebär att ständigt utsättas för attacker och olika virus. Erbjuder operatören något virusskydd och/eller en brandvägg eller måste du skaffa detta på egen hand?

6) Vilka är avgifterna? Tillkommer det startavgifter, kostnad för modem eller fakturaavgifter?

Vilken hastighet är lagom?

Det kan vara svårt att veta vilken hastighet som är lagom och som passar dina behov. Här nedan ser du tre olika grupper med varierande behov och vilken hastighet som de behöver.

1) Låga krav. Surfar mest för att betala räkningar, skicka e-post och leta textinformation. Upp till 2 Mbit/s räcker för detta behov.

2) Mellanhöga krav. Förutom delarna ovan spelar denna kategori spel online, lyssnar på radio eller musik via nätet. 2-8 Mbit/s räcker för detta behov.

3) Höga krav. Denna kategori har förutom punkterna ovan krav på att kunna skicka och ta emot stora filer som tex film över nätet. Flera personer ska kanske dela på samma uppkoppling i hushållet och då behövs större bandbredd för att matcha behovet. Här kan allt från 8 Mbit/s och uppåt behövas.

För att illustrera hur mycket det kan skilja i månadskostnad mellan de olika hastigheterna leker vi med tanken att ett hushåll väljer det billigaste alternativet i varje kategori ovan. Priserna tar vi från Finansportalens bredbandslista.

Resultatet blev:

Låga krav (upp till 2 Mbit/s) = Comhem 0.25 Mbit/s 99 kr per månad
Mellanhöga krav (2-8 Mbit/s) = Comhem 2 Mbit/s 199 k per månad
Höga krav (8 Mbit/s-) = IPCell 24 Mbit/s 265 kr per månad

Har du inte högre behov än 0.25 Mbit/s men betalar för 24Mbit/s kostar det dig alltså 166 kr för mycket i månaden vilket betyder 1992 kr under ett år. Pengar du kan använda till roligare saker än en bredbandsräkning. Många gånger kan du spara mycket mer än så här. Du kanske idag har ett bredband som har en onödigt hög hastighet och som samtidigt är bland de dyrare bland jämförbara alternativ. Det finns alltså mycket pengar att spara på att rätta munnen efter magsäcken på bredbandsmarknaden.

Publicerad 22 Okt 2007

Rekordhögt förtroende för bankerna

I början på oktober släppte Svenskt Kvalitetsindex (SKI) sin rapport om kundernas nöjdhet över sina banker. Undersökningen visade på ett högt rekordhögt förtroende totalt samtidigt som många ansåg sig ha skäl att klaga på sin bank. Studien omfattar omkring 20.000 st intervjuer med privatkunder och företag.

Ur studien framgår följande:

• Kundnöjdheten har fortsatt att förbättras bland företagskunderna, medan en mindre försämring från rekordnivån förra året noteras bland privatkunder. Nu är företagen lika nöjda som privatkunderna.
• Kundernas förväntningar på sin bank har gått ner sedan förra året medan den upplevda kvalitet och service som banken ger inte sjunkit i någon större utsträckning. Detta är förklaringen till den fortsatt höga nöjdheten.
• Lojaliteten till banken sjunker och kunderna börjar alltmera se alternativ till sin nuvarande huvudbank. Detta pekar mot en ökande konkurrens om intressanta kunder.
• Länsförsäkringar bank är i topp och Handelsbanken tvåa bland alla banker som mäts nationellt på privatmarknaden. Även Skandiabanken och Sparbankerna som grupp ligger klart över branschgenomsnittet.
• SEB har i år bättre betyg bland sina privatkunder än tidigare, medan Swedbank fått något sämre kundnöjdhet. Nordeas kunder ger sin bank allra lägst betyg. Minskningen för Nordea är 1,9 enheter bland privatkunderna.
• Årets uppryckning svarar Skandiabanken för bland privatkunderna. ICA-bank som förra året fick toppbetyg har nu sjunkit ner något bland privatkunderna, men ligger fortsatt över branschens genomsnitt i nöjdhet. Även Sparbanken Finn ligger på den övre halvan.
• Danske Bank får i år försämrade betyg av sina privatkunder samtidigt som företagskunderna ger dem klart ökade betyg.
• Alla storbankerna utom Nordea får i år höjda betyg i nöjdhet av sina företagskunder. Handelsbanken ligger i topp, men såväl Swedbank som SEB har också ökat ordentligt i nöjdhet. Nedgången för Nordea är 0,7 enheter.
• Bättre anpassade bankprodukter samt speciellt förbättrad säkerhet och korrekthet i hanteringen mot kunderna är allra viktigast för nöjdheten. Nordea får radikalt försämrade betyg vad gäller säkerhet i den (elektroniska) hanteringen av banktjänster.
• Bankerna får förbättrade kundbetyg också i flertalet grannländer. Dock, norrmännen ger lägre betyg till sin bank för andra året i följd. Därmed har norska banker hamnat allra längst ner i den nordiska jämförelsen.
• I Baltikum dominerar de nordiska bankkoncernerna helt. Hansabank (ägt av Swedbank) och SEBs dotterbanker får de bästa betygen av sina privatkunder i de tre baltiska staterna. Nordea får relativt sett högst betyg i Lettland och Litauen.
• Handelsbanken får allra bäst betyg bland de stora nordiska finanskoncernerna. De klarar av att ligga bland toppskiktet i alla länder och marknader där de mäts.

Ungefär 13 % av privatkunderna anser sig ha skäl att klaga på sin bank under 2007 vilket var samma andel som året innan. 3 av 4 som anser sig ha skäl att klaga har också gjort det. De flesta klagar till bankpersonalen och bara i undantagsfall går man vidare till någon extern instans.

Källa: Svenskt Kvalitetsindex

Publicerad 16 Okt 2007

De 15 mjuka placeringsreglerna

Otaliga är de placeringsmodeller en investerare och aktiesparare har att välja emellan. Ska jag gå efter fundamental- eller teknisk analys? Kanske båda? I varje grupp har vi sen en mängd olika inriktningar och metoder som alla arbetats fram för att försöka slå aktiemarknaden och bli en vinnande strategi. Det är nog så att det finns lika många analysmetoder som det finns aktieägare här i världen. Dagens blogginlägg handlar om det som förenar alla dessa metoder. Nämligen att vi alla är människor som använder dessa (med avdrag för de system som utvecklats för att datorer ska sköta handeln). Det spelar ingen roll hur bra en analysmetod är om vi inte kan lägga band på oss och vara disciplinerade investerare. Så fort vi har den mänskliga faktorn dyker känslor upp. Den klassiska girigheten. Känslan över att den där aktien nog kan fortsätta upp så jag vill inte sälja ännu. Rädslan. Känslan av att inte våga göra en affär. Aktien som går nedåt och gör att vi sitter på en förlust men vi vill inte ha en förlustaffär i vår deklaration och inte heller kan vi acceptera att vi haft fel så vi sitter på aktien och hoppas att den ska nå ”break-even” för då kan vi sälja och har inte förlorat någonting. Detta vanliga misstag som har sina rötter i mänskliga känslor. Den största fienden på aktiemarknaden är inte de andra aktörerna, det är oss själva. Vi sätter käppar i hjulet och gräver djupa gropar som vi trillar i vilket gör att vi inte får den avkastning som vi annars skulle kunnat få. Missförstå mig inte. Jag tror de mänskliga känslorna är en stor resurs på aktiemarknaden och intuitionen är nog kraftigt underskattad i alla möjliga sammanhang men det är när vi inte kan hantera våra känslor utan låter dom styra över oss som det kan få katastrofala följder på aktiemarknaden. Därför finner du här nedan några mjuka punkter som gör att du kan undvika de största groparna och de djupaste farliga vattnen. Dessa punkter eller regler är minst lika viktiga som den analysmodell du använder för det spelar ingen roll om Ericsson´s momentum pekar på att aktien ska gå ner men du ändå sitter kvar därför att ”den kan ju gå upp” eller om din fundamentala analys visar att ABB borde gå upp den närmaste tiden men du säljer för att du ”har hört ett rykte om att aktien ska gå ner”.

De 15 mjuka placeringsreglerna

  1. Sätt upp ett mål med dina investeringar. Vad är det du sparar eller investerar till? Är det bara för att det är kul? Vill du nå 1, 5 eller 10 miljoner på din depå? Sparar du åt dina barn eller för din egen pension? Tänk igenom varför du investerar och vart du vill komma i framtiden.
  2. Skriv upp vilka regler som du ska följa och vad som måste vara på plats för att du ska köpa eller sälja en aktie. Följ dessa disciplinerat men glöm inte att ingen metodik är fulländad. Du kommer sannolikt behöva mejsla, skruva och justera lite här och var för att till slut få fram en metod som känns bra, är bra och håller över tid. Detta görs inte på en kafferast utan kan ta ett helt liv att nå. Framförallt är det svårt att sälja en aktie. Ha en klar strategi som säger när du ska sälja en aktie och när du inte ska göra det. Denna strategi ska vara klar innan du köper aktien.
  3. För en dagbok över dina köp och sälj. Anteckna hur du tänkte och hur du kände dig. Gå tillbaka till dagboken då och då och försök se om du har ett visst mönster som ofta upprepar sig. Det kan verka fånigt att föra en dagbok på detta vis men det är ett mycket kraftfullt instrument som över tid kommer vara en fantastisk och även en hänsynslöst ärlig vän om hur du fungerar och agerar på aktiemarknaden. Glöm inte att verkligen vara ärlig mot dig själv.
  4. Investera inte pengar du inte kan förlora eller pengar som du behöver inom kort. Det kan vara lockande att tex efter en lägenhetsförsäljning placera pengarna på börsen i några månader innan det är dags att köpa ny bostad. Att göra detta är att ta onödigt stora risker. Du kan behöva sälja vid ett ogynnsamt tillfälle och tvingas välja bort din drömbostad. Ofta läser man i media att du bara ska placera pengar på börsen som du kan vara utan i fem år. Fem år skulle då vara lång sikt. Faktum är att det finns många tidsperioder på börsen där du, om du investerat vid en olycklig tidpunkt, fått vänta i åtminstone 15 år innan du fått tillbaka pengarna. I en stark marknad som vi haft under de senaste åren har det varit lätt att få en bra utveckling men om framtiden vet vi inget. Skulle börsen ta en störtdykning imorgon och gå dåligt i 2-3 år och du investerat precis på toppen kan du alltså få vänta mycket länge innan du når break-even. Alltså: 5 år är inte lång sikt. 15-25 år är det däremot. Så investera bara pengar du kan förlora eller som du kan avvara i minst 15 år.
  5. Stirra inte för mycket på skärmen. Om du inte är en kortsiktig placerare bör du inte stirra för mycket på börsskärmen. Det är lätt att ”konsumeras” av upp och nedgångarna och det är alltför vanligt med investerare vars humör går upp och ned i takt med börskurvorna. Låt dig inte heller påverkas av att en aktie du precis sålt stiger uppåt. Du tog ditt beslut på förhoppningsvis väl grundade underlag och hur aktien går sedan får inte påverka dig mentalt.
  6. Var alltid objektiv. Börja inte leta bekräftelser på att den aktie du precis köpt verkligen är en kanonplacering. Det är farligt som aktiesparare att läsa analyser och nyhetsflöden som är positiva för aktien men undvika allt det som är negativt. Undvik också att skapa känslor för aktier. Känslor som ”Gamla goda Sandvik har jag tjänar pengar på förr. Den är säkert bra nu också”. Gå heller inte i försvarställning för den aktie du äger så fort något negativt om bolaget dyker upp i media. Se det istället som så att välarbetade artiklar och analyser som talar emot din placering är en tillgång för dig. Här har någon en annan uppfattning. Vad kan det bero på och kan det ligga något i det som skrivs?
  7. Undvik att hamna i konsensusfållan. Låt inte andras analyser och artiklar påverka dig för mycket. Ta intryck som i punkten ovan men låt de inte styra dig. Det finns många experter som tycker det ena än det andra men det betyder inte att det kommer att gå som de säger. Försök att känna igen när ett drev eller ett flockbeteende uppstår. Det sker ofta när tidningsrubrikerna säger samma sak och när experterna i TV berättar unisont om vad som sker. Försök då att ställa dig ovanför och betrakta nyktert och objektivt vad som verkligen sker och om det bör påverka dina investeringar eller inte.
  8. Lockas inte av snabba beslut. Aktiemarknaden lever på att det sker avslut ideligen. Det är det som får hjulen att snurra och skapar en likvid marknad. Nu när de flesta aktieaffärerna görs via Internet är det relativt billigt och mycket lätt att göra en affär. Det räcker med ett par knapptryckningar för att vara inne i marknaden med en order. Det är bra men det finns en baksida med detta. Du uppmuntras att vara aktiv av media och mäklare och det är inte säkert att det är det bästa för dig. Ha det i bakhuvudet att inte låta dig lockas till att göra snabba ogrundade affärer.
  9. Rykten är rykten. Ibland är de sanna men oftast stannar de vid att bara vara rykten.
  10. Girighet vs rädsla. De klassiska motpolerna på börsen. Något en investerare måste brottas med dagligen. Girigheten att missa en bra affär och rädslan för att göra en dålig. Försök med hjälp av en dagbok och en bra uppsättning regler att arbeta bort dessa känslor eller åtminstone trycka undan dem så gott det går.
  11. Sälj de dåliga aktierna och behåll de bra. Så enkelt men ack så svårt. I praktiken innebär det att investeraren säljer aktier som stigit kraftigt för att ”ta hem vinsten” medan de aktier som förlorat i värde behålls i förhoppningen att de ska stiga till åtminstone break-even så man kan sälja utan förlust. Detta beteende är mycket vanligt och ligger djupt rotat i oss människor i att inte vilja ha fel. Vi vill inte ha fel och har vi det vill vi inte att någon ska få veta det och än mindre vill vi erkänna det. Att erkänna att man som investerare gjort ett fel är mycket viktigt. Det är så viktigt att det närmast kan beskrivas som en ren överlevnadsfaktor på börsen. Det är inte fult att ha fel och det tillhör ”spelet” att du som investerare då och då har det. Ibland kan du till och med ha rätt men börsen lever sitt eget liv och går åt motsatt håll vilket gör att du tillslut får fel. Lite beroende på vilken placeringsfilosofi och placeringshorisont du har kan detta ge olika agerande. En kortsiktig trader kan ha mycket snäva stop-lossar som gör att en förlust begränsas till max någon eller ett par procent. En långsiktig placerare kanske inte ens har någon stop-loss utan har andra grunder till ett säljbeslut. Sälj de dåliga aktierna och behåll de bra. Du skulle knappast rycka upp dina blommor i trädgården och behålla ogräset. Eller hur?
  12. Se upp med att snitta ner dig. I praktiken innebär det att en aktie du tyckte var köpvärd vid 100 och som går ner till 80 är ännu mer köpvärd. Så du köper till den nya kursen och får ett mindre GAV (GenomsnittligtAnskaffningsVärde). Kursen fortsätter ner till kanske 50 kr och du köper på dig ännu mer för ”nu kan ju kursen inte gå ner mer”. Och så kan det fortsätta tills kursen är 0 kr. Detta är en svår punkt på många sätt. Om du gör en analys och du kommer fram till att en aktie är värd 100 kr och du köper den. Om kursen då faller och allt annat är lika är det ju förstås vansinne att inte handla mer när det är ”rea”. Så är det. Men billigt kan alltid bli billigare och tillslut kan det bli katastrof om investeraren snittat ner sig. Ta Ericsson till exempel som från en kurs på flera hundra kronor rasade nedåt till att till slut kosta bara några kronor när bolaget stod vid ruinens brant. Om inte bolaget räddades i den gigantiska emissionen år 2002 hade många som snittat ner sig förlorat allt i den aktien. Trots att Ericsson länge var ett ”stort och stabilt bolag”. Det finns inga stora stabila bolag som aldrig kan hamna fel och i slutändan gå i konkurs och att snitta ner sig kan skapa stora hål i en portfölj. Om du ändå vill snitta ner dig bör du göra det på basis av en ny objektiv analys där du funderar över vad som ligger bakom nedgången.
  13. Frimärksaktier behöver inte vara billiga. En frimärksaktie är ett föga smickrande namn på en aktie som kostar mindre än ett frimärke. Det är lätt att lockas av aktier som kostar 50 öre eller ännu mindre. ”Det räcker ju med att aktien går upp 50 öre så har den dubblats!”. Det stämmer men det är också lika lätt, eller svårt för den delen, för en aktie som kostar 100 kr att stiga till 200 kr och därmed ha samma procentuella uppgång. Ofta finner man förhoppningsbolag, ”skurkbolag” och bolag med svår finansiell ställning på dessa nivåer i absoluta tal. Lockas inte av att de kostar lite i kronor och ören räknat.
  14. Hög risk ger inte per automatik hög avkastning. Ofta förekommer det i media att man som investerare måste ta en högre risk om man önskar få möjlighet till en högre avkastning. Det stämmer men det är inte hela sanningen. Hög risk är inget att sträva efter. Tvärtom bör du försöka minska den höga risken genom att göra ett så gott analysarbete som möjligt samtidigt som du tänker på de mjuka placeringsreglerna. Risk är faktiskt en sannolikhet för att något som inte är önskvärt kan inträffa. Det kommer ofta bort i diskussionen kring risk. Risk är något som kan hända. Och hög risk är inte lika med hög avkastning.
  15. Krydda din mat inte din portfölj. Här och var uppmuntras du som aktieplacerare till att ”krydda” din portfölj. Det innebär att du i en portfölj på låt oss säga tio aktier bör ha en aktie som en krydda. Kryddan är oftast ett förhoppningsbolag som, om allt går vägen för bolaget, kan få en dramatisk kursuppgång men där riskerna för besvikelser är höga. Det finns ingen anledning för dig som placerare att ta höga risker, om inte detta tillhör din placeringsfilosofi förstås, i syfte att ha en krydda i din portfölj. Krydda maten inte aktieportföljen. I den senare lämnar den ofta en besk smak efter sig.

Publicerad 12 Okt 2007

Fonden utan avgifter

I maj 2006 startade nätmäklaren Avanza en ny fond, Zero, via sitt fondbolag Avanza Fonder AB. Fonden är något så unikt som en fond helt utan avgifter. Kan det verkligen stämma? Finns det ingen hund begraven någonstans? Man kan säga som så här att Avanza inte gör detta för att vara snälla. Dom hoppas förstås på att få mycket gratisreklam och uppmärksamhet likt detta blogginlägg. Genom att få ökad uppmärksamhet i media och fler sparare i deras egna fond kan det ”spilla över” till betydligt mer lukrativa fonder och övriga sparprodukter som bolaget förmedlar.

Avanza Zero är en ren indexfond. Syftet är alltså att placera på så vis att fonden utvecklas i linje med sitt jämförelseindex som i detta fall är OMX-30, de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen. Detta passiva placeringssätt bör innebära låga avgifter men ändå finns det många fondbolag som tar ut höga avgifter för denna enkla placeringsmetodik. Fondens motsats är en aktivt förvaltad sverigefond där ett förvaltarteam aktivt letar efter i deras tycke billiga aktier och säljer dyra. Denna placeringsmetodik gör att fonden kan avvika mycket från sitt jämförelseindex medan en passiv indexfond likt Avanza Zero per definition inte kan avvika speciellt mycket. För den senare typen av fonder får avgifterna en stor betydelse för avkastningen i jämförelse med andra liknande fonder.

Hur har det då gått?

Så här har Avanza Zero utvecklats hittills under 2007 tillsammans med jämförbara konkurrenter.

Fond Årsavgift Utveckling 2007
Avanza Zero 0% 13,4%
XACT OMXS30 (index) 0.30% 12,4%
Aktiespararna Topp Sverige (index) 0.30% 12,3%
Erik Penser Aktieindexfond Sverige 0.50% 12,2%
Handelsbanken 30 i Topp Index 0.50% 11,8%

Jämförelseperioden är väldigt kort i fondsammanhang men ger ändå en bra bild då samtliga fonder har en passiv placeringsmetodik med OMX30 som jämförelseindex. Kursinformationen kommer från Morningstar och är från 5/10 2007. Det kan även vara intressant att jämföra dessa passiva indexfonder med mer aktivt förvaltade sverigefonder. Avanza Zero exkluderas i denna jämförelse då den har så kort historik. Jämförelsen sträcker sig över 2003-2006. Vi leker också med tanken att vi investerade 100 kr i varje fond i början på 2003 och ser hur mycket den är värd idag efter avdrag för årsavgiften som dras i slutet på varje år.

Fond Årsavgift 2003 2004 2005 2006 100 kr
             
Passiva indexfonder            
Aktiespararna Topp Sverige (index) 0.30% 32.8 19.3 32.9 22.2 254 kr
XACT OMXS30 (index) 0.30% 32.1 19.2 32.7 22.6 253 kr
Erik Penser Aktieindexfond Sverige 0.50% 32.1 19.1 32.5 22.0 249 kr
Handelsbanken 30 i Topp Index 0.50% 30.6 18.8 32.7 21.8 236 kr
           
Utveckling i snitt           248 kr
           
Aktiva sverigefonder            
Swedbank Robur Sverigefond 1.40% 33.5 20.6 36.7 29.4 269 kr
Folksam Aktiefond Sverige 0.70% 30.1 19.0 33.9 26.0 254 kr
Carnegie Sverige 1.70% 34.1 17.5 32.8 26.7 248 kr
Skandia Aktiefond Sverige 1.40% 32.9 13.7 35.0 27.1 245 kr
Aktie-Ansvar Sverige 1.40% 26.9 16.2 36.6 28.3 244 kr
Nordea Sverigefond 1.50% 32.8 13.9 32.7 29.1 244 kr
SEB Sverigefond 1 1.30% 33.3 16.6 29.8 25.5 240 kr
Länsförsäkringar Sverigefond 1.30% 31.8 17.4 31.5 22.8 237 kr
           
Utveckling i snitt           248 kr

Här kan vi utläsa att passiva indexfonder presterar lika bra som aktiva fonder med ett förvaltarteam. Men gör vi avdrag för Swedbank Robur´s sverigefond som presterat mycket bra under mätperioden är vår hundralapp som vi satsade i början på 2002 värd 3 kronor mindre (cirka 1%) än de passiva indexfonderna i slutet på 2006. Ett stort underbetyg för de aktiva fonderna som har tre gånger (!!!) så höga avgifter som de passiva. Värt att fundera över alltså. Det enda vi vet om framtiden är vilka avgifter i procent vi kommer att betala. Om avkastningen vet vi ingenting. Därför kan det vara bra att titta på passiva indexfonder istället för aktiva fonder om du vill placera i en bred svensk aktiefond. Och där är Avanza Zero ett bra val. Förmodligen även på sikt. Vi fondsparare får hoppas att fler följer Avanza´s exempel eller åtminstone sänker sina avgifter radikalt.

Publicerad 10 Okt 2007

Gå ur Svenska kyrkan och spara tusenlappar

För dig som inte är kristen eller har andra skäl till att stanna kvar som medlem i Svenska kyrkan finns det mycket pengar att spara på att begära utträde. 380.000 stycken svenskar har redan gjort det.

Detta inlägg är inget religiöst uttalande om att du bör träda ur Svenska kyrkan. Det handlar enbart om att många årligen betalar för att vara medlemmar i något dom kanske inte vet om eller vill vara med i och att det finns mycket pengar att spara på att säga upp sitt medlemskap. Mycket mer än du kanske trodde.

Före år 1996 blev varje svensk automatiskt medlem i den Svenska kyrkan vid födseln. Efter milleniumskiftet har den svenska staten och kyrkan gått skilda vägar. Varje år betalar du cirka 1% i kyrkoavgift, det som tidigare kallades för kyrkoskatt. Hur mycket du betalar exakt varierar mycket beroende på vilken församling du tillhör och vilken årsinkomst du har. Du kan via din senaste deklaration se hur mycket du har betalat och via denna länken kan du lista ut ungefär hur mycket du kommer att betala för år 2007. I genomsnitt betalar du cirka 1% av din inkomst i kyrkoavgift. Det innebär att om du har 300.000 kr i årsinkomst så går 3000 kr till kyrkan. 3000 kr du kan spara in alltså! 3000 kr under, låt oss säga 40 år, ger 120.000 kr. Förutom kyrkoavgiften betalar du en begravningsavgift som i snitt ligger på cirka 0,22% av din inkomst. Denna skatt är dock obligatorisk oavsett om du är medlem i Svenska kyrkan eller inte.

Kyrkoavgiften är en mycket viktig intäktskälla för Svenska kyrkan. Cirka 80% av de totala intäkterna utgörs av kyrkoavgiften via skattsedeln. Hälften av pengarna går till församlingsverksamheten vilket innebär kostnader för präster, gudstjänster, kyrkomusik, barn- och ungdomsverkamhet och diakoni med mera. 25% av kyrkoavgiften går till att sköta begravningsverksamheten och lite drygt 25% går till underhåll och drift av byggnader och lokaler. Resterande del går till stiften och Svenska kyrkans centrala delar.

Vad innebär det då att inte vara medlem i Svenska kyrkan?

Om du inte betalar kyrkoavgiften har du inte rättighet till en kyrklig vigsel med allt vad det för med sig i präst, organist och vaktmästare med mera. Du har heller ingen rätt att verka till en gudstjänst. Du kan heller inte rösta i kyrkoval. Det är dom viktigaste punkterna. Däremot kan du vid samtal med en präst eller kyrkoherde ändå få tillgång till en kyrklig vigsel. Kyrkan kan vilja ha betalt för det. Dock räcker det med att en av makarna är medlem för att du ska kunna gifta dig kyrkligt. Du har fortfarande rätt att gå på gudstjänster, döpa ditt barn (som då blir medlem i kyrkan) och begravas på en kyrkogård eller allmän gravplats.

Kyrkan gör mycket gott i samhället. De hjälper till ute i världen och har personal som hjälper till vid krissituationer med mera. Däremot finns det inget som säger att du själv inte kan lämna bidrag till fonder och föreningar som verkar inom olika områden för delar eller helheten av den besparing du gör vid ett utträde. Ett utträde kan naturligtvis ha många andra orsaker än strikt privatekonomiska. Det kan vara ideologiska skäl eller bara att man inte vill vara medlem i en organisation man själv från början inte kunde säga nej till.

Om du vill gå ur Svenska kyrkan kan du skicka ett vanligt brev till expeditionen hos din församling. Berätta att du vill begära utträde ur Svenska kyrkan och ange fullständigt namn, personnummer (alla 10 siffror), gatuadress, postnummer och bostadsort. Skriv även under ditt brev.

Det är mycket viktigt att du skickar in din begäran om utträde innan den 1:a november för att du ska slippa att betala kyrkoavgift på dina inkomster nästkommande år och framöver.

Hur har du själv gjort? Är du medlem i Svenska kyrkan och vilka motiv låg bakom det beslutet? Eller har du kanske gått ur redan och i så fall – varför? Skriv och kommentera med hjälp av kommentatorsfunktionen nedan.

Publicerad 08 Okt 2007

Spara pengar till högre ränta

Sparkontoguiden här på Finansportalen.se har precis uppdaterats med aktuella sparräntor och dagens blogginlägg handlar om var du hittar höga sparräntor och vad som är bra att tänka på när du sparar pengar på ett sparkonto.

I orostider på börsen väljer många att minska ner på sin risk och istället spara pengar på ett konto och i takt med att allt fler aktörer kommer in på sparmarknaden ökar räntorna och villkoren blir bättre. Storbankerna är dock fortfarande snåla. De har överlag låga sparräntor och tjänar mycket pengar på kunder som låter sina sparmedel ligga på konton med dåliga räntor. Bäst av storbankerna är Swedbank som har 3 st olika konton som alla har räntor i närheten av 3%. Danske Bank gjorde i somras ett stort nummer av sitt nya konto Sparkonto XL. Räntan ligger idag på 3,9% men då får du inte göra något uttag under månaden om du inte vill gå miste om ränta. Dessutom måste du spara minst 50.000 kr. Förhoppningsvis kan detta sätta lite press på de större aktörerna men än så länge har inte mycket hänt. Sämst i klassen är Handelsbanken och Nordea som inte verkar vilja att deras kunder sparar pengar hos dem. Åtminstone inte på sparkonton. De högsta räntorna finner vi hos små nischbanker och kreditmarknadsbolag. De är intresserade av att få in billigt kapital via allmänheten som de kan använda i sina respektive verksamheter. Bolag som ofta ligger i räntetoppen är Finans AB Marginalen, Parex Bank, Exchange Finans, Collector och Svea Ekonomi. Dessutom har Resurs Bank ett intressant konto som hela tiden ligger 0.25-procentenheter över Riksbankens reporänta. Det villkoret gör att de ofta ligger högt upp bland sina konkurrenter. Hos dessa mindre aktörer kan du inte göra några traditionella bankaffärer som att betala räkningar tex. Du behöver alltså skaffa en ny ”bank” om du vill spara hos dem men det är inte krångligt. Ofta går du bara in på respektives hemsidor och fyller i ett formulär på nätet som kan skickas in direkt eller via traditionell post. Du kan heller oftast inte logga in dig och se hur stor din kontobehållning är eller göra direkta överföringar. För att göra detta måste du kontakta kreditmarknadsbolaget.

Viktigt att tänka på när du sparar pengar på ett sparkonto

Är sparbolaget registrerat hos Finansinspektionen för att ta emot inlåning? För att få bedriva inlåningsverksamhet måste bolaget vara registrerat för detta hos den svenska Finansinspektionen. Myndigheten utövar tillsyn över dessa bolag men tillsynen är inte speciellt omfattande. Då och då kommer de med synpunkter och rapporter om enskilda sparbolag men de kan inte utfärda någon rekommendation om du bör våga spara pengar hos dem eller inte. Du kan själv se om ett visst bolag är registrerat för att bedriva inlåning genom att gå in på Finansinspektionens webbplats.

Insättningsgarantin. Detta är viktigt. Insättningsgarantin infördes 1996 och har till syfte att skydda konsumenterna och att bidra till stabilitet i de finansiella systemen. Det innebär i korthet att staten, via Insättningsgarantinämnden, garanterar spararna att få tillbaka sina pengar i händelse av en konkurs. Nämnden kan dock inte på förhand garantera att ett givet konto omfattas av skyddet, det måste till en konkurs innan de kan göra det, men de har några förutsättningar som måste vara på plats för att garantin ska gälla. Dessa är när en bank, ett kreditmarknadsbolag eller ett värdepappersbolag går i konkurs och där kunden (privatperson, företag eller annan juridisk person) sparat i ett konto där pengarna kan tas ut med kort varsel. Med kort varsel menas här mindre än 1 månad. Även bundna konton omfattas där kunden mot avgift kan ta ut pengarna i förtid. Garantin gäller alla typer av konton men inte insättningar inom det individuella pensionssparandet (IPS) och värdepapper såsom fonder, aktier och så vidare. För dessa finns andra typer av skydd. Garantin ger maximalt 250.000 kr i ersättning vilket är viktigt att veta om. Har du mer än 250.000 kr på ett konto och sparbolaget går i konkurs kan du alltså förlora allt som överstiger detta belopp. Ersättningen ska betalas ut inom 3 månader efter att sparbolaget gått i konkurs. Det innebär att du kan bli tvungen att vänta länge på att få tillbaka dina pengar. Den 28:e augusti förra året gick Custodia AB i konkurs. De hade tagit emot cirka 140 miljoner kr som omfattades av garantin och utbetalningarna påbörjades i början på november samma år. Så om du sparar mer än 250.000 kr på ett givet konto kan det vara bra att veta om vad som gäller om det bolag du sparar hos skulle gå i konkurs. Det kan därför vara en god idé att sprida dina sparmedel bland flera olika aktörer. Speciellt när det gäller de mindre kreditmarknadsbolagen där tillsynen och insynen inte är lika bra som hos de större bankerna.

Inflationen. Sparar du på ett konto med en ränta under 1,8% sparar du dig själv fattigare. Det beror på att inflationen, som i dagsläget ligger på 1,8%, försämrat köpkraften på dina sparmedel den dag du tar ut pengarna. Att spara i madrassen är en mycket dålig idé men att spara pengar på ett konto med en mycket låg ränta är inte mycket bättre det.

Undvik sparkonton med avgifter. Det kan vara årsavgifter och/eller uttagsavgifter. Dessa avgifter äter upp din ränteavkastning.

Hur mycket tjänar du på att spara olika belopp till olika räntor?

Sparbelopp / Ränta 1% 2% 3% 4% 5%
50.000 kr 500 1.000 1.500 2.000 2.500
100.000 kr 1.000 2.000 3.000 4.000 5.000
250.000 kr 2.500 5.000 7.500 10.000 12.500
500.000 kr 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000
1.000.000 kr 10.000 20.000 30.000 40.000 50.000

Finansportalens sparkontoguide startades för ett par år sedan och var den första kompletta jämförelsen mellan olika sparkonton på den svenska marknaden och har bidragit till att sparräntorna förbättrats. Sparkontoguiden finner du här.

Publicerad 03 Okt 2007

Aktier vs fonder

Då och då ställs en placerare inför frågan: ”Ska jag spara i aktier eller ska jag spara i fonder?” Båda sparformerna har sina fördelar och nackdelar. Här kommer en undersökning som kan hjälpa dig reda ut de olika sparformernas egenskaper.

Aktier

+ Låga avgifter. Inga kostnader för att äga aktierna. Bara en köp- och säljavgift.
+ Inga mellanhänder mellan dig och din investering mer än din mäklare.
+ Eventuella aktieutdelningar kan du själv förfoga över.
+ Inga begränsningar. Du kan själv köpa aktier i de bolag du önskar och undvika bolag du inte är bekväm med.
+ Möjlighet att äga aktier i små bolag.

- Kräver mer engagemang och tid. Du måste själv fatta beslut kring nyemissioner, inlösenprogram och liknande.
- Lättare att fatta förhastade köp- och säljbeslut i enskilda innehav pga skriverier i media mm.
- Kräver ofta att du investerar mer i varje enskilt innehav för att nå upp till jämna börsposter.
- Kräver att du har cirka 300.000 kr (15 aktieslag á 20.000 kr) för att få en riskspridning likt en normal fond.

Fonder

+ Kräver inte så mycket tid och engagemang.
+ Ofta mindre volatilt. Som fondsparare tenderar du till att se till fondens totala kursrörelse och inte som i en aktieportfölj respektive enskilda innehav.
+ Lättare och billigare att komma åt fjärran tillväxtmarknader.
+ Lätt att snabbt avyttra. Ingen risk att ingen vill köpa när du vill sälja. Fonden kurssätts dagligen och kan säljas närsomhelst. Dock kan det ta ett par-tre dagar innan affären går igenom.
+ Ofta en större riskspridning än i en traditionell aktieportfölj.
+ Mindre kapital kan investeras.

- Höga kostnader. Ofta en årlig förvaltningsavgift och ibland en köp- och säljavgift. Blir mycket pengar vid långsiktigt sparande. Påverkar avkastningen negativt genom mindre ränta-på-ränta.
- Många mellanhänder mellan dig och din slutinvestering.
- Ingen möjlighet att själv bestämma över eventuell utdelning.
- Ingen reel möjlighet att påverka förvaltarens investeringsbeslut.
- De flesta fonder har svårt/kan inte investera i riktigt små bolag.

Hoppas du har fått en lite bättre översikt kring skillnaderna mellan direktägande i aktier och sparande i fonder. Det ena utesluter dock inte det andra. Det kan vara bra att äga aktier direkt på den svenska börsen och komplettera med fonder i fjärran tillväxtmarknader. Allt utefter vad man känner sig bekväm med och vilken placeringshorisont respektive inriktning man tänkt sig. Ett alternativ till att köpa sverigefonder med höga avgifter är att istället köpa aktier i investmentbolagen på Stockholmsbörsen (tex Öresund, Investor, Industrivärden, Kinnevik, Latour och Lundbergs). Vid en jämförelse av 10 st olika sverigefonder (aktivt förvaltade och indexfonder) har de följande genomsnittliga avgifter för köp och ägande:

Köpavgift: 0.15% + Förvaltningsvgift: 0.87%

Använder du dig av en lågprisnätmäklare såsom Aktiedirekt eller Aktiespar betalar du 0.15% i köpavgift (courtage). Inga årsavgifter tillkommer sedan för ägandet och heller inga årsavgifter för depån.

Investerar du 300.000 kr under 5 år till 7% årlig avkastning i den genomsnittliga sverigefonden enligt ovan har du efter perioden betalat 16.191 kr i avgifter.

Investerar du 300.000 kr under 5 år till 7% årlig avkastning i investmentbolagen ovan har du efter perioden betalat 450 kr i avgifter.

En betydande skillnad alltså. Det som kan verka vara en liten skillnad rent procentuellt får en stor effekt över tid. I själva verket har du i fondsparandet ovan betalat cirka 5% i avgift i relation till ditt sparande. Inte de 0.15% + 0.87% som det är så lätt att tro vid en första anblick. Det betyder att fondportföljen måste prestera mycket bättre än aktieportföljen för att du ska tjäna in de pengar du förlorar på avgifterna. I exemplen ovan tas ingen hänsyn till utdelningar.

För rättvisans skull bör påpekas att du i denna aktieportfölj endast har 6 st olika aktier. I en jämförbar fond kan du ha 30 st olika innehav. Det gör att bolagsrisken, risken att den enskilda aktien kan gå dåligt och får stor effekt på portföljen, blir högre. Dock är investmentbolagens egenskap den att de värderas och utvecklas beroende på deras underliggande innehav. Om vi tar de sex olika investmentbolagen i exemplet ovan så består deras investeringsportfölj tillsammans av följande innehav:

ABB, Assa Abloy, Astra Zeneca, Atlas Copco, Avanza, Bilia, Cardo, Elanders, Electrolux, Ericsson, Fabege, Fagerhult, Handelsbanken, Holmen, HQ Bank, Hufvudstaden, Husqvarna, Höganäs, Indutrade, Metro, Millicom, MTG, Munters, NCC, Nederman, Nobia, OEM International, OMX, SAAB, Sandvik, SCA, Scania, SEB, Securitas, Securitas Direct, Securitas Systems, Skanska, SkiStar, SSAB, Sweco, Tele2, Transcom och Volvo.

Totalt 43 st aktier. Tillkommer gör en mängd mindre noterade och onoterade innehav och såklart bolagets egna aktie. En riskspridning väl jämförbar med en fond alltså. En viktig skillnad mellan en fond och ett investmentbolag är att den senare kan ha maktambitioner som åtminstone i teorin kan innebära att en bra affär får stryka på foten till förmån för maktens befästande. Dessutom värderas ofta investmentbolagen med en rabatt dvs marknaden anser att det inte finns någon anledning att värdera investmentbolagets innehav högre än vad man själv kan köpa aktierna för direkt på börsen. Då kommer vi till den andra viktiga punkten i jämförelsen över fondportfölj vs investmentbolagsportfölj. Avkastningen! Så här har de 10 fonderna och de 6 investmentbolagen utvecklats i snitt under femårsperioden 2002-2006. Vi utgår ifrån att vi den 1/1 2002 satsade 100 kr som sedan låg i fondportföljen respektive aktieportföljen till 31/12 2006.

Fondportföljen: ca +67%
Investmentbolagsportföljen: ca +120%

Missförstå mig inte. Fondsparande är bättre än många andra typer av sparande och det finns skäl till att både spara i aktier och fonder. Dessutom finns det många argument som talar för fonder än rena aktier för många typer av sparare. Dock kan det vara bra att veta om kostnaderna för fondsparande.

I undersökningen var följande fonder med: ABN AMRO Sverige, Aktie-Ansvar Sverige, Aktiespararna Topp Sverige (index), AMF Pension Aktiefond Sverige, Danske Fonder SRI Sverige (index), Erik Penser Aktieindexfond Sverige (OMX), Folksam LO Sverige, Handelsbanken 30 i Topp Index, IKANO Svensk Aktiefond (index) och Nordea Sverigefond.

Kursinformationskällor: Morningstar, respektive fondbolags egna webbplats och respektive investmentbolags egna webbplats.

Hur gör du själv? Varför har du valt att investera i fonder respektive aktier? Eller sparar du kanske i både och? Använd kommentatorsfunktionen här under och berätta.

Publicerad 01 Okt 2007

Nyheter på Finansportalen

I slutet på september lanserade Finansportalen flera nya tjänster som hjälper dig spara pengar, nämligen elpriser, bredband och mobilabonnemang

Dessutom lanserar vi Sveriges Ekonomi. En tjänst där du finner mängder av nyckeltal och statistik över Sveriges ekonomi.